Ultraljud i 3D!

Här borta i preggo-land glider allt på som vanligt, och idag är vi i vecka 31+0.
Magen mår bra och det gör katterna också.

Vi har förvisso bara en halvbra semester pga bara halvbra väder, men jag har en helbra graviditet, so far helt utan krämpor! (Påminn mig att ta i en stor bit trä innan jag avslutar det här inlägget, för så får det gärna fortgå.)
Jag har alltså ingen foglossning, inga sura uppstötningar och ingen överdriven trötthet (även om jag orkar lite mindre nu än tidigare och somnar ganska lätt när jag väl vilar). Jag mår på det hela bra och tycker livet är gött. Märker kanske av lite mer labilitet i humöret dock, lite som i början av graviditeten, men inget alltför hemskt (fast då har iofs inte sambon fått yttra sig).

Jag har en vän vars barn föddes med hjärnskador.
Läkarna säger att det blev så pga en infektion som min vän inte ens märkte av, men som skadade barnets hjärna. När hon frågade om detta hade kunnat märkas vid ett senare ultraljud (de som vården har skurit ner på och ej längre erbjuder per automatik) så var svaret ja. Hade hon gjort ett efter vecka 30 så hade de kunnat se att barnet var ovanligt litet, vilket tydligen hade givit dem en indikation på att något inte stod rätt till.
Vad man som blivande förälder gör med den informationen vet jag inte, men jag tycker om att ha så mycket information som möjligt, även om den informationen är negativ.

Vi bokade i alla fall in ett extra ultraljud, och vi valde ett i 3D eftersom prisskillnaden bara var några hundra (990 kr för ”vanligt” och 1300 kr för 3D).
Och igår fick vi alltså se fejset och fossingarna på vår lille gullapa för första gången!

CHECK HIM OUT!

 

Han ser ut att ha fått sin mors runda kinder och sin fars utstickande pannben.
Med andra ord; den här ungen kan inte bli annat än sketasnygg.

Efter nästa vecka är min semester över och jag återgår till jobbet, men bara fram till den 8 sep, för jag har äntligen bestämt (efter diskussioner med folk som faktiskt har fått barn) att inte vara sådär löjligt ambitiös och försöka vara kvar på jobbet in i det sista. Rätt skönt att ta det lugnt några dagar innan beräknat BF (18 sep), säger de som gjort det, och jag börjar förstå att det nog kan ligga något i det, nu när jag börjar känna av lite mer trötthet.

Dessutom tänker jag fullständigt SUPA hallonbladste från vecka 35 så att jag kanske kanske kanske kan få klämma ut ungen tidigare, eller iaf inte behöver gå över tiden så där vansinnigt mycket.

Men nu åker vi till Knäbäckshusen och maximerar soltimmarna och semestern, och passar på att få lite färg på den runda magen! 🙂