DIY: billigt puder med Arrowrot!

Satan i gatan vad man kan spara pengar om man gör en lätt re-think på ingredienserna i skafferiet! Jag hade läst någonstans att man kunde göra eget puder av arrowrot och kakao, så det provade jag för ett tag sedan, men i ärlighetens namn tyckte jag att det fungerade skitdåligt. Kanske gav jag det inte tillräckligt många försök, eller så hade jag fel/dålig borste, men för mig blev det ingen hit iaf. Ojämnt och flammigt och ingen vidare snygg/trovärdig färg. Även om det skulle blivit snyggt hade jag såklart varit lite orolig över hur det skulle se ut om man råkade ut för regn eller om man svettades. Kladdkaka? Trots att jag himmelskt gärna ville att det skulle vara en skitbra grej (pga naturliga, billiga ingredienser) var jag tvungen att inse att det inte var för mig.

Men så var jag på väg att köpa nytt Bare Minerals-puder, då jag en gång för 6000 år sedan köpte ett helt kit och fastnade för en av de 5 tonerna; medium beige. Den var riktigt bra på mig, och puder var mer eller mindre min standard-avslutning på ansiktsvården vardagar tidigare, då jag primärt använde olja för återfuktning/återfettning/rengöring etc, och därmed hade något glansig yta utan. (Nu är det inte längre så, för jag råkade lyssna på Kakans podd Under Huden och blev helt hänförd/förstörd över hur mycket det finns out there, och så började jag köpa på mig allsköns produkter. Jag snöar lätt in på saker, och vi får se hur länge detta håller. Det ska vara avsevärt mycket bättre för att jag ska fullständigt strunta i allt vad innehållsförteckning och pris heter, och än har jag inte blivit helt förälskad i något av allt jag köpt på mig.)
Men iaf, poängen är att jag hade för avsikt att köpa en burk med Medium Beige.

Dock så kvarstod en mycket sällan använd burk i skåpet från detta kit-inköp någon gång långt innan Jesus födelse, och det var tonen ”Warmth”. För varm på egen hand, och det där med att blanda puder i de små locken har jag aldrig varit bra på, det blir mest stökigt.
Efter att Medium Beige tog slut använde jag BM’s ”Mineral Veil”, då detta ju inte är alls är ett täckande puder, utan bara en matt avslutning. Arrowrot funkade precis lika bra som sådant, så det var jag ju såklart fett nöjd med.
Innan jag satte mig vid datorn för att beställa Bare Minerals Medium Beige så ville jag experimentera lite, eftersom jag hade så mycket kvar av Warmth. Så jag blandade pyttelite sånt med massa arrowrot, OCH HERRE MIN SKAPARE VILKEN TUR!!!!

Det blev skitbra.

Jag har använt denna kombo i 3-4 månader nu, och det måste vara världens bästa och billigaste pulver (kanske näst efter kakao för de som lyckas bra med det), iaf för min hudton. Har man kallare toner, och/eller betydligt mörkare är det nog inget jättebra tips, men för en blekfis som mig själv används ju väldigt mycket av arrowroten för 12 kr burken från Ica, och betydligt mindre av Bare Mineral’s lite dyrare Warmth.
Som bonus väljer man ju själv EXAKT vilken ton man vill ha (så länge man rör sig i de varmare regionerna då), vilket innebär att man kan skapa några olika nyanser beroende på vad man är ute efter. (Jag som är en sminkmässigt tråkig prick vill ju egentligen bara ha det som ser så naturligt ut som möjligt, så jag har i stort sett ett puder i min egna hudton, men såklart blir resultatet jämnt och fint istället för en sjö av röda kinder, massa åldersfräknar och annat som är charmigt men inte snyggt.)
Arrowrot bara råkar vara bra för hud som har benägenhet att få finnar också, som en härlig liten bonus.

Well det var dagens budget-tips, och det kan ju sitta fint så här efter jul när en del av er säkert har spenderat löjligt mycket pengar på att köpa en bakmaskin till er kära sambo (som t.ex. min sambo gjorde). Recension på denna kommer såklart när jag hunnit testa skiten ur den.

God jul och gott nytt år på er!

Gör din egna kombucha!

Jag vill verkligen inte göra någon besviken med att vara något annat än en FULLSTÄNDIG LOHAS-KLYSCHA (alltså en sån som syr ihop en giftfri bovetesskal-madrass till bebisen, som handlar begagnat, älskar ull, gör sin egna aluminiumfria deo, tvättar kroppen med olivolja och honung, kör balsammetoden, bär sitt barn i sjal/sele, använder tygblöjor och tyg-tvättlappar, pottar/EC’ar, gör babytecken, långtidsammar, använder ättika istället för sköljmedel, lagar hemmagjord ekologisk barnmat, odlar egen mat, tar sig fram med elcykel, undviker plast, äter mestadels vegetariskt/veganskt etc) så därför gör jag sedan några månader tillbaka även min egna kombucha!
Nu måste jag väl snart nå hipster-nirvana, if there is such a thing.

Kombucha var okänt för mig fram tills väldigt nyligen, eftersom jag är bra på att undvika att ta in omvärlden, och när jag läste om det lät det rätt äckligt, om jag ska vara ärlig. Men jag älskar ju att prova nya saker så jag kunde ändå inte motstå att köpa ett startkit från Forsnäs. Det kom lika snabbt som utlovat och jag följde de superenkla instruktionerna som kondenserat lyder så här:

  1. Gör en stor sats skitstarkt, supersött grönt te
  2. Låt svalna och häll upp i en glasburk där du även lagt i kombuchasvampen och dess startvätska. Över burkens öppning sätter du fast en kökshandduk med ett gummiband, för svampen måste kunna andas, men gärna utan bananflugor.
  3. Placera ljust men inte i direkt solsken i 4-10 dagar. (Jag ställer min på kylskåpet.) Ju längre du väntar desto syrligare/vinägrigare blir smaken. (För mig är 6-7 dagar perfekt smak).
  4. Sila och häll upp på rena glasflaskor som du förvarar i kylen (om du inte vill ha kolsyrad dryck, då låter du dem stå framme i rumstemperatur tills de är lagom spritziga för din smak innan du hivar in dem i kylskåpet).
  5. Rengör svampen i svalt men ej iskallt vatten med RENA HÄNDER och lägg tillbaka i rengjord glasflaska med ett par deciliter av den färdiga drycken (vilket motsvarar startvätskan du hade inledningsvis).
  6. Låt kombuchan ligga och vila om du inte vill ha mer dryck just nu, annars gör du helt enkelt om hela prodecuren.

Jag har gärna i ingefära och citron i mina färdiga drycker, det smakar väldigt bra och fräscht tillsammans med dess syrlighet. Drycken är galet probiotisk och hälsofördelarna ska tydligen vara helt kopiösa. Och eftersom jag är ett litet hälsofreak så dricker jag min kombucha varje dag, men det hade jag inte pallat om den inte smakade så bra, så det är ju ett enormt mega-plus i kanten att den är så god.

Ingen orkar vara nyttig om det prompt ska smaka skit hela tiden.

Vegansk majonnäs på kikärtsspad (aquafaba)

Nämen SHOCKER, här kommer ännu ett recept som berör ämnena ”ätbart” i kombination med ”veganskt”! Vem hade kunnat lista ut att mitt nästa inlägg skulle handla om DET?!

Jag såg/läste på typ Buzzfeed för nåt år sedan att man kan göra maränger av kikärtsspad. Jag bara: ”WHAAAAaaaaaaa??!!” men kom ändå över det ganska fort eftersom jag äter maränger lite mer sällan än nästan aldrig.
Men så häromdagen när jag lagade mat med kikärter tänkte jag mig för och sparade spadet för att googla om det kanske gick att göra något annat magiskt med detta grumliga vatten, som jag precis lärt mig även kallas aqua faba.
(Detta alternativa namn är dock någon slags vegansk hemlighet som man tydligen inte får yppa för någon, för jag har hittar massa recept som kräver ingrediensen utan att förklara vad det är. Jag gick t.o.m. in på mina bästa onlinebutiker bodystore.com och apotea.se för att se om jag kunde köpa det där, vilket nu i efterhand känns som ett riktigt idiot move.
”Hej! Jag vill köpa vattnet som blir över när man använder konserverade kikärter!”.
Dom bara: Shiiiit, folk köper vadsomhelst utan att fatta vad det egentligen är!
Och de har rätt, för t.ex. den här är ju bara helt vanlig ekologisk kallpressad jungfru-kokosolja, som jag köper på ICA av svenska Kung Markatta, 89 kr för 625 gram.

Men med rätt paketering får den alltså ett helt annat literpris:
2 312 kr

Och att döpa den till ”Know-It-Oil” är ju en sån skön passning, eftersom det de egentligen menar är ”Know-Nothing-And-Therefore-Be-Willing-To-Pay-A-Fortune-Oil”.)

 

Förlåt för världens längsta sidospår, tillbaka till ämnet.
Man kan ju såklart göra majonnäs av kikärtsspad!
Detta är bra av två anledningar;

  1. Majonnäs som du köper innehåller förutom ägg även socker. Det slipper man ju ha i om man gör sin egna.
  2. Majonnäsen som du köper innehåller förutom socker även ägg. Det slipper man ju ha i om man gör sin egna.

Vegansk majonnäs på kikärtsspad
 
Förberedelse
Tillagning
Total tid
 
Släng inte kikärtsspadet, gör istället enklaste majonnäsen!
Ingredienser
  • 2 dl ekologisk rapsolja
  • 3 msk kikärtsspad
  • ½ tsk ekologisk vitvinsvinäger
  • 1 tsk dijonsenap
  • ¼ - ½ tsk salt
  • ½ tsk svartpeppar
Gör så här
  1. Blanda kikärtsspadet med senap och kryddorna.
  2. Tillsätt oljan samtidigt som du vispar med elvisp. Låt oljan rinna i en tunn, långsam stråle, det gör att majonnäsen inte skär sig.
  3. Fortsätt sedan vispa tills du har en fluffig och krämig majonnäs.

 

Vegansk parmesan (4 ingredienser & 5 min!)

VEGANSK PARMESAN!! HAR DU HÖRT NÅGOT MER FANTASTISKT!?

Ja. Om du lever i den verkliga världen så har du det.
Men om du skulle förklara det här receptet med bara ett ord så blir det ändå just ”fantastiskt”, för att:

  • det tar under 5 min att göra
  • det krävs bara 4 ingredienser och en matberedare
  • det är WAAAAYYYYY nyttigare än vanlig parmesan
  • det är WAAAAYYYYY trevligare mot djuren (som allt veganskt)
  • det är inte dyrt
  • det är inte krångligt
  • …och det smakar typ som om himmelriket gifte sig med en orgasm och fick barn

”Men HERREGUD”, tänker du, ”vilken säljande beskrivning! Detta bara måste jag prova!”
Och ja, det måste du faktiskt. Tyvärr kan det hända att ditt skafferi saknar en av ingredienserna (beroende på hur awesome och avancerad du är i din veganska matlagning) och den ingrediensen är bjäst. Den kallas på engelska ”nutritional yeast” och är packad med b-vitamin, och den är även helt avgörande för det här receptet.

Jag vill nämna detta redan nu så att du inte börjar tänka att du ska göra receptet på en gång, för om du inte redan har den kanske du inte heller kan hitta den i din närbutik, och det är ju alltid så deprimerande när man blivit peppad på att testa ett nytt recept.
Men om du har tålamod finns ju isåfall apotea.se till allas vår räddning!

Alltså, om du inte har bjäst, klicka här och köp det fraktfritt från en av mina absoluta favoritbutiker på nätet istället, så du kan prova receptet om några dagar.
(Jag får inga cash för att jag hyllar apotea.se så mycket, även om jag såklart borde få det. Jag bara råkar gilla deras utbud, priser och fria frakt.)

 

Vegansk parmesan (4 ingredienser & 5 min!)
 
Förberedelse
Tillagning
Total tid
 
Gottegris-poäng: Vegan
Ingredienser
  • 2,5 dl råa ekologiska cashewnötter
  • 4 msk bjäst
  • 1 tsk salt
  • 1 tsk vitlökspulver
Gör så här
  1. Mixa ingredienserna i en matberedare tills den blivit en finkornig massa.
  2. Häll upp på burk och använd på sallader, omeletter, pesto m.m.
Att tänka på
Den här veganska varianten smälter såklart inte såsom riktig parmesan gör, så det är ju inget man har på pizza eller dylikt. Men i alla rätter där man bara ska strö lite för smak så är det här ett riktigt, riktigt bra substitut. T.ex. på vegetarisk Caesarsallad - YUM!

(Då den bara innehåller torra ingredienser har den lång hållbarhet och kan förvaras i en glasburk i rumstemperatur.)

 

 

IKEA-hack: Gör ditt egna (fejk-)marmorbord för 139 kr

Alltså…! Detta fejkade marmorbord är min bästa IKEA-hack än så länge, så sjuuuuukt nöjd.
Och sambon som ofta är skeptisk till mina påhitt sa förvånat ”det blev ju riktigt bra. Fan vad snyggt!”
Det är alltså det högsta betyg ett DIY kan få i min värld.

Detta är gjort på två IKEA-bord i vardagsrummet från deras PS-serie. Ytan på bordsskivan är gjord av en ganska dum plast, som är matt och porös och därför blir repig lätt. Den absorberar även viss smuts, som sot från kaminen och annat skit. Med det sagt var det liksom svårt att göra något med den som skulle skapa ett sämre resultat än vad vi redan hade. Och eftersom dekorplast går att dra av även efter flera år så kunde jag inte se faran med att ge det ett försök. SÄRSKILT INTE EFTERSOM KOSTNADEN BARA SKULLE BLI 139 KRONOR sa smålänningen inom mig lite halvlågt.

Kostnaden består av dekorplast från Bauhaus samt ett appliceringskit. Jag var på väg att inte köpa det sistnämnda för jag tänkte att det är bara sånt där de lurar på en fast det går lika bra med en linjal eller fodralet till en cd-skiva (har för övrigt ingen sån hemma), men gör inte den snålmissen, är ni snälla. Köp kitet som är avsett till detta, please, eller skit i att göra det helt. Det är liksom inte värt svordomarna när man inser att man sparade 40 kr på att göra ett dåligt jobb.

Jag kan även intyga att jag inte får något pekuniärt tack från Bauhaus för dessa länkar då jag generellt avskyr den butiken och deras hälsovådligt okunniga (och tillika ointresserade) personal, något jag säkert redan nämnt någon gång i denna blogg. Om inte annat så vill jag nämna det här; jag hatar Bauhaus. Men man kan inte bojkotta allt man inte gillar, då blir det inget kvar.

Nåväl, hur man gör fattar ni ju själva;

  • Rengör ytan ordentligt och se till att den är helt torr.
  • Skär till dekorplasten med tillräckligt (gärna mer än nödvändigt) marginal så att den gott och väl täcker kanterna samt delvis undersida (beroende på hur er bordsskiva ser ut, givetvis)
  • Börja på en kortsida (om en sådan finnes), och arbeta dig långsamt fram som snubben i den här videon
  • Tips! Vik inte fast någon av kanterna förrän hela ytan är bra, helt utan luftbubblor. Jag gjorde det misstaget åt er bara för att konstatera att det blev skit och jag sa massa fula ord och fick göra om det. Det kan ni ju få slippa.

DIY: Sy haremsbyxor till bebis på 5 minuter

 

…och med bara två sömmar, av ett linne du inte längre vill ha.
DAMN THAT SHIT IS HOT!

Du behöver:

  • symaskin och tråd
  • sax
  • ett linne
  • nålar
  • resår

Du behöver inte:

  • superbra syfärdigheter
  • en massa tid
  • gå och köpa tyger

 

NU KÖR VI!

1. Ta fram linnet som ska slaktas

20160515_161558

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Klipp av det precis under ärmarna. Väljer du ett randigt linne som jag gjorde så följer du bara en rand och jublar över att slippa markera vart du ska klippa.
Dock är det smart att nåla så inte tyget under flyttar sig.

20160515_161855

 

 

 

 

 

3. Rita/friklipp sedan en liten halvmåne vid linnets botten. Smidigast gör du detta genom att vika linnet och klippa en halv halvmåne, om du fattar.
20160515_162242

 

 

 

 

4. Om ditt tyg inte redan är ut-och-in så ser du till att det är det, och sedan syr du ihop grenen, alltså halvmånen.

5. Efter det måttar du hur mycket resår du behöver (kanske använd ett annat par byxor som mall) och nålar en fåll i den övre delen av din soon-to-be-haremsbyxa, som en kanal för resåren. Lämna en liten bit av fållen fri, så att du har ett ställe att sticka in resåren sen.

6. Sy kanalen för resåren. Mata igenom resåren, enklast genom att sätta fast den på en större säkerhetsnål som du för framåt inuti kanalen. Knyt eller sy ihop resåren, och sy sedan ihop den lilla gluggen i fållen.

7. Nu ser din bralla ut ungefär så här!

diy-haremsbyxor

 

 

 

 

 

8. Haffa valfritt mini-modelejon och för in i dina spanking new haremsbyxor. Succé!

OMG bananbröd!!

Frysen är fylld med kärleksmums, frallor och matlådor.
Jag är fylld av en alltjämt växande bebis, och väldigt sugen på att få släppa ut honom. Men det är ju inte upp till mig.

v.40+5Vecka 40+5.
I väntans tider måste man sysselsätta sig. Vi har haft mycket bananer hemma sedan några veckor för det vill jag ha med mig till förlossningen, som snabbt och bra snack om man behöver energi. Något lite nyttigare än de 12 snickers som vi har nerpackat, he he.
Men eftersom bebisen aldrig kommer så måste ju bananerna ätas upp på något sätt, och det gör jag vanligtvis till fil och flingor på morgonen. Förra omgången bananer blev dock lite väl brunprickiga innan de hann bli uppätna, så de två sista fick jag skära upp i småbitar och frysa in till smoothies.

Nu var det två fräkniga rackare kvar igen, men jag hade slut på filmjölk så jag tänkte att jag skulle hitta på något annat med dem istället. Googlade runt lite och hittade ett recept på bananbröd, eller banana bread som det heter i de delar av världen där detta är en grej.

När jag bodde i Sydney var jag BESATT av banana bread. Jag jobbade på café och varje morgon slängde jag in en skiva i toastern och tog ut den först när den hade fått rejält med färg och nästan lite knaprig yta, och så bredde jag på rikligt med smör. Sedan var det 30 sekunders njutning tillsammans med morgonens första soy flat white, innan arbetsdagen satte igång på riktigt och frukost-ruschen kom och krävde all min uppmärksamhet.
Men det där bananbrödet alltså. To die for.

Nu hade jag ju inte några orealistiska förväntningar på att första försöket med ett random recept skulle komma ens i närheten av denna säkert över-hypade minnesbild av sagda fikabröd, men OH MY LORD, det var som att slungas tillbaka till Juice and Java Lounge på Elizabeth St i Surry Hills när jag tog första tuggan.
Så nu måste jag ju dela med mig av receptet, för även ni som aldrig tidigare smakat på just detta bakverk har ju fungerande smaklökar som kommer berätta för er att detta bananbröd är vad Kanye West sjunger om i ”The Good Life”.

Som vanligt är det skrämmande enkelt att slänga ihop, för så gillar jag att rulla när jag bakar. Förutom timmen i ugnen tar det typ 10 min att blanda ihop, och det tycker jag är alldeles lagom förberedelsetid.

(Receptet nedan är med 4 bananer, men eftersom jag bara hade två kan jag intyga att det gick bra att halvera utan att proportionerna blev skeva. Enda problemet då var att jag inte fick höjden på brödet, eftersom jag inte hade en halv bakform, men det är ju bara en estetisk fråga. Jag hade pumpafrön i mitt bröd, och det blev supergott.)

Ursprungsreceptet är amerikanskt, så därav måttangivelser i cups, men för dig som inte har ett sånt mått hemma har jag angivit det i dl också.

Bananbröd (1 limpa)

  • 1cup ekologiskt smör (1,2 dl)20150924_105621
  • 1 cup ekologiskt socker (2,4 dl)
  • 2 ekologiska ägg
  • 4 mogna KRAV-bananer
  • 1 1cups ekologiskt vetemjöl (3,5 dl)
  • 1 tsk bikarbonat
  • 12 tsk salt
  • 12 tsk ekologiskt vaniljpulver
  • valfritt: valnötter / pumpafrön / tranbär / etc

 

Gör så här:

  1. Vispa ihop smör och socker i en skål, gärna med elvisp.
  2. Mosa bananerna med en gaffel i en annan skål och vispa samman med ägget med en gaffel.
  3. Häll ner bananröran i skålen med sockret och smöret. Blanda väl.
  4. I en tredje skål, blanda mjöl, bikarbonat and salt och häll i den blandningen i skålen med allt det andra. Släng i vaniljpulvret och blanda ordentligt.
  5. Smöra en bakform och häll i blandningen
  6. Baka i nedre delen av ugnen i 175 grader, 60 minuter.
  7. Ta ut och låt svalna lite innan du skär den.
    Brödet funkar väldigt bra att frysa in.
    Om den ska ätas inom några dagar bör den förvaras i kylen.

 

Klipp dig själv

När jag blev gravid började jag läsa en massa bloggar med tips om hur man skulle förbereda sig rent praktiskt, och vad man borde passa på att göra innan bebisen kom (eftersom ledig tid tydligen är lika vanligt som enhörningar när bebben väl är framkrystad) och en av de återkommande grejerna var; passa på att klippa dig.
Alltså inte som att man blev en bättre förälder om man bara hade lite kortare hår, utan snarare att om ens hår behövde toppas eller luggen behövde jämnas till eller dylikt så skulle man vara lite smart och inte vänta med det, för då kan det alltså dröja rätt länge innan man får det gjort.

Jag la till det på min lista ”Innan liten bebis tittar ut” och hade nog någon slags galen uppfattning om att jag faktiskt skulle boka tid hos en frisör och få frisyren tillfixad.
(Jag brukar göra så, förvänta mig extremt okaraktäristiska saker av mig själv bara för att de råkar ligga en bit in i framtiden, och min psykologi-studerande vän säger att jag väntar mig dessa grejer av mitt ideal-själv och inte mitt riktiga jag. Mitt ideal-själv är en soft tjej vars kyl aldrig är smutsig eller oorganiserad, och hennes säng är alltid bäddad när hon inte sover i den. Hon är nästan alltid glad, absolut inte långsur, och i mitt fall är hon även helt fiktiv.)

Det ska nämnas att jag har haft kort hår en stor del av mitt vuxna liv, och då var man ju så gott som tvungen att gå till någon sax-utbildad emellanåt, annars såg det rätt bedrövligt ut. Så då, när man fick gå och skämmas om det gick för långt mellan klippningarna, så fick jag det faktiskt gjort. Skam är en stark katalysator för mig.
Men sedan några år tillbaka slutade jag klippa håret och lät det växa ut, och nu har jag lite längre än axellångt. Det absolut bästa med den längden är ju helt klart att den inte behöver donas med så mycket, annat än att toppas då och då. Inga kemiska produkter för att få styr på det, vilket passar min livsstil som är betydligt mer no-poo nu än tidigare.
Men just att gå till frisören för något så tråkigt som att klippa topparna är jag tydligen helt värdelös på, så håret hinner bli redigt slitet innan jag kommer mig för att gå till en drop-in-frisör och kapa några centimeter.

Nu när jag vaggar runt i min höggravida kropp i väntan på bebis orkar jag inte riktigt med tanken på att ta mig till en frisör som ska ta massa pengar från mig (en annan bristvara nu när vi bara lever på en vettig lön) för att klippa hår. Jag säger inget illa om frisöryrket, men att just klippa toppar behöver väl inte kosta 300-600 kr? Borde man inte kunna göra det själv?

Klipp dig själv!Såklart man kan!
En enkel ”klipp dig själv”-googling tog mig till Lee Stafford’s guide över hur man gör ”The Cosmo Cut”.
Jag gjorde den själv på fem minuter igår och är faktiskt vansinnigt nöjd med resultatet.
Men det här aldrig kommer bli bloggen där jag lägger vidare mycket fokus på utseende, i synnerhet inte mitt egna då jag är häftigt allergisk mot selfies och alla andra mediala uttryck av ”kolla vad snygg jag är!”, så här följer inte BEFORE och AFTER-bilder på mig.

Däremot bjuder jag på den svin-enkla instruktions-videon så kan ni också klippa er gratis!

 

 

Mina godaste, enklaste frallor

Eftersom ungen inte behagar komma så fortsätter jag sysselsätta jag mig som besatt.
Sydde ett påslakan + örngott till bebisens spjälsäng igår kväll, samt tog mig tiden att baka egna (och RIKTIGT goda) hamburgerbröd till sambons alldeles mästerliga ekologiska pulled pork. Bröd och kött åts med cole slaw, picklad rödlök och riven ost, och Gud såg att det var gott (men han fick inte smaka).

Idag går jag ju ännu i väntans tider, och med en halvtimme kvar till lunch hade jag redan ätit frukost två gånger, druckit både kaffe och te, sytt 15 tvättlappar, gått en promenad på över en timme i det ljuvligt varma sensommar-/tidiga höstvädret vi har här i Skåne, samt bakat världens enklaste recept på riktigt goda frukostbullar (de utgjorde såklart den andra frukosten, för när man har nybakat bröd i hemmet så blir det dags för frukost oavsett tid på dygnet).
Eftersom alla är intresserade av enkla recept på god mat så ska jag nu dela med mig av hur man gör dem, och klickar ni på den länkande texten här bredvid så kommer ni till receptsidan där ni ser ni hur man gör de proffsiga hamburgerbröden (som förresten kallas Cemitas).

Det jag gillar bäst med frallorna är att de går fort att svänga ihop, det krävs ingen assistent, plus att de går alldeles utmärkt att göra på torrjäst, vilket jag har hemma bra mycket oftare än riktig jäst.

 

SUPERENKLA, SUPERGODA FRALLOR

  • 1/2 pkt jäst (jag tog 1/2 pkt torrjäst)20150921_104419-1~2
  • 6 dl fingervarmt vatten
  • 1/2 msk salt
  • 1 msk ekologisk honung
  • 1 msk ekologisk olivolja
  • 12 1/2 dl + 1/2 dl ekologiskt vetemjöl, ca 780 gram (jag bytte ut 150-200 gram mot ekologiskt grahamsmjöl)

 

  1. Smula jästen i en stor bunke. Häll över vattnet och rör runt tills jästen löst upp sig.
  2. Tillsätt salt, honung och olja. Tillsätt slutligen mjölet och arbeta snabbt ihop degen med en träslev. Knåda inte! Låt jäsa i drygt 1 timma.
  3. Sätt ugnen på 225 grader. Stjälp försiktigt upp degen på mjölat bakbord. Strö ca 1/2 dl mjöl över degen, så att den inte blir för kletig. Degen ska inte knådas.
  4. Dela degen i 16 bitar med hjälp av en degskrapa. Lägg frallorna på en plåt med bakplåtspapper och grädda i 8-15 minuter i nedre delen av ugnen på 225 grader.
    (För mig blev 10 minuter lagom.)

 

The True Cost + BF!

true-costJag har nyligen sett dokumentären ”True Cost” som handlar om vad det i verkligheten kostar när man köper ett plagg för löjligt lite pengar.
Du vet, när man håller upp en topp på H&M och tänker ”hur fan kan det löna sig att sälja den här så billigt?”. När man själv – trots att man är lekman på området – inser att bara kostnaden för material, infärgning och frakt borde överstiga det prislappen kräver i utbyte för sagda produkt, och då är inte ens arbetskraften inkluderad.
Men svaret på frågan är inte svårare än man själv räknar ut; det lönar sig för mig som konsument, och till viss del för företaget som säljer produkten, men det kostar mer än man är bekväm med för de som skapar plagget, och för miljön i de människornas del av världen.

Jag ska inte gå igenom filmens alla poänger i det här inlägget, jag önskar hellre att så många som möjligt ser den (finns t.ex på Netflix!), men jag skulle vilja dela med mig av det som varit vägledande för mig sedan jag lärt mig att den superlåga summan jag låter dras från mitt kreditkort vid ett klädköp faktiskt innebär ett rent jävla helvete för människor som hade oturen att födas i ”fel” land.

Främst handlar det såklart om att i större utsträckning handla begagnat, vilket jag gärna gör även när det inte är billigare, eftersom det kan vara svårt t.o.m. för andrahands-marknaden att konkurrera prismässigt med lågprisjättar som H&M och IKEA, som med tyngden av att vara multinationella företag hela tiden kan pressa fabrikerna att få ner priserna lite till.
Det som gör att second hand-prislappen spelar lite mindre roll för mig är dels att pengarna ofta går till välgörenhet, samt att varje begagnatköp motverkar den hysteriska överproduktionen som man stöder om man kör på gammal vana och köper nytt så fort något behövs.
Så barnkläder, tygblöjor, skor, kläder, lakan, filtar etc handlar jag gärna begagnat, och hade sambon varit som mig så hade vi även haft nästan uteslutande begagnat porslin och mycket mer begagnade möbler. Men han är lite mer kräsen än mig (med det mesta) och eftersom vi är två i det här förhållandet får man ju kompromissa ibland. Dessutom tar det ju en hel del tid och energi att hitta bra begagnade grejer, så jag ska inte hävda att jag alltid är super-svårövertalad gällande att åka till IKEA som ligger skitnära vårt hus och handla exakt det man vill ha i exakt rätt färg och antal.

En annan grej att jag försöker tänka på är att något som tidigare haft en viss funktion faktiskt kan användas till något annat för mig, att man kan betrakta mycket som bara material. Igår köpte jag t.ex massa begagnade handdukar som jag klippte till, satte ihop med lika stora lappar från gamla örngott, sicksackade på kanterna och förvandlade således till tvåsidiga tvättlappar. Om man tycker det är ofräscht att använda någon annans gamla handdukar till att torka sin egna kropp så borde det väl i alla fall gå bra att använda dem till att torka kissiga/bajsiga barnrumpor, för till det ändamålet (haha, ordvits) blir det för mig helt absurt att köpa nytillverkat.

textilmärkningMEN. Ibland köper man ändå nytt av olika anledningar, kanske i synnerhet kläder, och då är det skönt med lite vägledning gällande hur man undviker att vara en klassisk västvärlds-konsument, dvs ett ärkesvin som helt skiter i sin omvärld bara prislappen är låg nog och motsvarar vad man fått vänja sig vid att saker får/ska kosta.

Den här bilden till vänster tycker jag är ett ganska bra rättesnöre. Innan jag sett den förstod jag t.ex. inte att Bra Miljöval-märkningen är så himla bra! Jag har tidigare letat nästan uteslutande efter GOTS men enligt den här tabellen är de ju likvärdiga, vilket ändå öppnar upp för lite fler ”goda” köp. Intressant (och nytt för mig) är också att KRAV-märkningen gällande kläder INTE kontrollerar eller förbjuder kemikalier och hälso-/miljöfarliga ämnen i produktion och slutprodukt, vilket jag tidigare alltid har antagit. Så i vanlig ordning måste man alltså läsa på lite för att inte lägga sina pengar på något som ”ser” rätt ut bara för att det finns en grön liten märkning.

mage v.40

Idag är BF!
Jag skulle vilja påpeka för ungen därinne att devisen ”fint folk kommer sent” inte gäller för spädbarn.
Jag är faktiskt rätt less på att bara gå hemma och vänta på att värkarna ska komma igång. Magen blir ju inte direkt mindre, och jag blir ju inte direkt smidigare. Att komma upp ur soffan är numera ett sånt projekt att jag börjat noggrant planera allt innan jag väl sätter mig, så att jag inte kommer på att t.ex. mobilen ligger för långt bort och därmed måste stånka upp min kropp igen.

Bebis, kom ut nu så vi kan gosa!