Utmaningen att köpa giftfritt OCH begagnat

Detta med att försöka köpa giftfritt till sin lille ofödde påg kan verkligen bli ett heltidsjobb. Först verkar det ganska enkelt, men så läser man på lite till, och då blir man typ knäckt.
Försöker man hitta ekonomiskt smarta lösningar, istället för att köpa nya ekologiska ullplädar för 600 spänn, så stöter man nämligen på patrull lite här och där.

Skumgummimadrassen valdes som bekant genast bort, och ersattes av hemmasydd madrass med boveteskal-fyllning, CHECK PÅ DET, billigt och bra.

Men jag måste ju ha något slags madrass-skydd över, och gärna ett ganska ordentligt sådant så att jag inte behöver sy en ny madrass framöver pga någon liten olycka orsakad av kräk eller avföring. Jag ville även att det skulle vara lite mjukt och mysigt, då madrassen i sig är ganska fast.
Men giftfritt, mjukt madrass-skydd är inget man stapplar på helt utan besvär, och framförallt är det inte billigt, så jag tänkte att jag gör ett eget av gamla herrtröjor i ull alternativt en ullfilt.

Det finns två problem med denna idé;
Först och främst är det svårt att hitta ulltröjor som känns prisvärda när man har tänkt att klippa sönder dem och lägga dem i en spjälsäng. 100 kr och uppåt känns genast löjligt då, jag vill hitta det där goa 30-kronorsfyndet för någon ful tröjrackare, men det är det få second hand-affärer som hjälper till med. Även de fula tröjorna kostar 100 spänn, av någon outgrundlig anledning.
Ullfiltar där det sitter kvar någon lapp som bekräftar att det är just 100% ull kan också vara lite krångligt, och när man väl hittar det så kostar de runt 150-500 kr. 150 kr tycker jag i och för sig är ett relativt bra pris med tanke på att formatet är enkelt att jobba med när man ska göra just madrass-skydd, och man får betydligt mer material än från en herrtröja.

Men då kommer problem Numero Dos; hur gammal är filten? För om den är FÖR gammal så kan den nämligen vara besprutad med något så härligt som DDT som förr i tiden användes för att göra den ”malsäker”, och då är nog all polyester i världen att föredra.

(DDT är alltså ett insektsgift, och som miljögift räknas det som en långlivad organisk förorening som är lågt toxisk för människor. Ni kan ju föreställa er hur sugen jag är på att låta min nyfödde son ligga och gosa med såna härliga kemikalier när det just är giftfritt jag eftersträvar.)

Dock finns det ingen gammal begagnad ullfilt som kommer med datummärkning, så man får chansa lite, och det är tråkigt. Gissningsleken ”DDT eller ingen DDT” är inte något jag vill syssla med, jag vill veta helt säkert att det INTE innehåller sån skit.
Så då är man tillbaka till de dyra fula herrtröjorna (eller damtröjorna, för den delen), där man iaf lite lättare kan lista ut ungefär hur gammal den är, tack vare design och märke och namn på kollektionen, och man kan på så vis utesluta just detta sketna malmedel.

Men man ska ha tur ibland också!
Jag gick till Myrorna i jakt på just en ulltröja, men kunde ju inte motstå att kika efter fynd på barnavdelningen, och vad sprang jag på där, om inte en ullteddy!

Först var jag osäker på om det var syntet, men efter att ha rådfrågat världens snabbaste support (Ull och Silke-gruppen på Facebook) så kom vi fram till att ett bränntest skulle avgöra saken. Jag fick låna en tändare av killen i kassan och drog av en liten boll som jag brände och för att veta att det är ull ska den lilla bollen göra tre grejer;

  • den ska sluta brinna när man tar bort flamman
  • den ska lukta bränt hår
  • den ska aska när man smular den

Är det istället syntetiskt, alltså någon slags plast, så blir det en hård liten boll utav det.
Mitt test bekräftade att det faktiskt var ull, och det modesta fyndpriset var 75 kr, dvs ungefär en tiondel av vad det kostar nytt. Heja begagnat, så ska det vara!

Hittade även ett madrasskydd från IKEA för 25 spänn som jag köpte som backup, alternativt som material att använda som fyllning till något annat projekt, och ett spjälskydd för samma låga pris, i klämkäck påskgul färg som jag alltså får klä in i något annat tyg. Och så en extra bebiskudde från IKEA, även den för 25 kr, och ett barnpåslakan i ett ganska mysigt mönster för 30 kr. Det var rosa, och det är ju alltid kul att köpa till en pojk-bebis, för det är alltid någon idiot som stör sig på att man inte håller sig till konventionella pojkfärger!

IKEA-grejer är ju såklart lite mindre roliga att fynda, för de är redan så billiga nya, men man kan åtminstone glädjas åt att man inte bidrar till onödig nyproduktion, samt att man slipper sätta sin fot i det där ångestframkallande, syrefattiga varuhuset där man aldrig slipper ut under tusenlappen, hur mycket man än försöker. Efter att ha sett dokumentären ”True Cost” (hett filmtips för ALLA!) så blir det lite lättare att andas varje gång man köper begagnat istället för nytt, nästan oavsett vad det handlar om.

Sedan blev det ju i vanlig ordning svårt att inte köpa barnkläder när de kostade 20 spänn stycket. Adorable!

I övrigt så dricker jag hallonbladste varje dag, 1-2 koppar med avsikt att öka till 3-4 ganska omgående, for the off chance att det faktiskt påskyndar saker och ting.
Och jag har också den underbara turen att bo så underbart härligt att jag varje dag kan gå och plocka mogna, söta björnbär på en vacker havspromenad, vilket genererar färska bär i frukosten till mig och en liten bärpaj till mig och sambon varje kväll.

Låt oss säga att livet är rätt gött nu.

Sy en ekologisk bovetemadrass

Första dagen som mammaledig, och jävlar vad här pysslas!

20150828_085441-1-1

Jobbade min sista arbetsdag i fredags, och när jag anlände till jobbet 9.00 på morgonen möttes jag av min chef och en fin kollega som ivrigt inväntade mig med paket och ballong och ett kort från mitt team. Gölligt! Sånt kan man ju nästan börja böla för nuförtiden, men jag höll en stiff upper lip och lyckades undvika ens vattniga ögon. Bra kontroll där!

Har hittat massa roliga grejer att pilla med, och har köpt in lite begagnade tyger och material för att kunna sätta igång. Örngott för 5kr/st t.ex., tack för det Öppna Hjärtat! Samma sorters gamla sletna örngott på Myrorna kostar ju 15-20 kr, vilket är lite väl mycket för begagnat, kan jag tycka. Och på Emmaus mitt i stan vill de för övrigt ha 35 kr/st för alla barnkläder, oavsett om det var en jacka eller vantar, och som om alla vore i samma skick och kvalitet. Sicket trams! Jag ditchade Emmaus och scorade istället massa fina bodies i en stor ”Allt för 5 kr!”-låda på mitt nya favorit-ställe Öppna Hjärtat. Heja dem!

Men nog om den varierande prisvärdheten på landets olika second hand-butiker.
Förutom min hemmagjorda bovetemadrass tänkte jag även göra ett lapptäcke (eller flera, beroende på hur bra det går), ett tjusigt madrasskydd av någon gammal handduk och ett överblivet lakan, dregel-haklapp, ullvantar till mig själv, ullfilt som läckageskydd i spjälsängen (för att skydda my precious bovetemadrass), etc, etc, et freakking cetera.

Bovetemadrassen då… Jag har nog gjort alla missar som 20150831_144933man kan hinna med under tiden det tar att skapa en hemmagjord madrass, och uttalat helt nya kombinationer av svordomar, men jag blev faktiskt sjukt nöjd med resultatet. Vill du veta hur jag gjorde (inklusive alla korkade, onödiga missar) så besöker du DIY-sidan, men så här ser den ut iaf!

Jag knåpade även ihop en skötbädd till blöjbyten på ovanvåningen av överblivet material häromdagen, men jag slarvade så kolossalt med den att jag inte tycker att jag behöver dela med mig av den processen. Dessutom använde jag den tveksamma skumgummimadrassen som följde med spjälsängen samt plastigt vattentätt madrasskydd från Jysk, så den är inget naturligt alternativ att vara stolt över, utan mest ett sätt att inte slänga befintliga grejer i onödan. Å andra sidan är jag lite mindre oroad över material på skötbädd än säng, eftersom ungen typ bor stora delar av sitt liv i sängen och helst inte bor fullt lika mycket på skötbordet 😉

Men jag sydde även en söt vändbar vimpel att hänga på spjälsängen, och den är jag rätt nöjd med!
Hur jag gjorde den kan man läsa om här.

Hann även med att använda all lavendel som har blommat klart för i år, men där behövs ingen beskrivning. Man tar ju bara loss de torkade lavendelblommorna från stjälken, klipper ut en cirkel i valfritt tyg (i mitt fall en herrskjorta som förkastats av sambon), lägger lavendeln i mitten av cirkeln och lyfter upp sidorna så den blir som en liten påse.
Knyt ett band runt, lämpligen ett sånt där band som klädaffärerna fäster på insidan av axeln på toppar för upphängning, och som man klipper av och sparar utan att riktigt veta varför. Äntligen fick jag reda på varför jag samlar dem i sylådan!

Fler DIY-projekt följer inom kort, i alla fall om inte ungen tittar ut väldigt tidigt!

 

 

 

När ungen ligger fel

Vi var på profylax-kurs förra helgen och fick lära oss allt om hur en förlossning kan gå till, och på vilka sätt det kan gå snett. En variant som kan vara problematisk är såklart om ungen ligger fel i magen, dvs med huvudet upp istället för ner. Sker det så väntar man till vecka 37 innan man gör ett ”vändningsförsök”, vilket består av att man får en spruta med något som gör att livmodern slappnar av, en läkare oljar in magen och försöker sedan vända barnet med händerna.
Funkar inte det väljer man mellan att föda i sätesbjudning eller planerat kejsarsnitt.

Vår lille knodd låg rätt på vårt 3D-ultraljud, men hade hunnit vända sig igen till senaste besöket hos barnmorskan, så nu håller vi tummarna för att han gör en sista 180-graders volt innan vecka 36-37 så att jag slipper tänka på hur jag vill göra. Det lutar åt kejsarsnitt, men det vore skönt att slippa välja. Allra helst ser jag ju att han ligger rätt och jag får föda fram honom.

Men nog om tråkigheter, nu måste jag få bjuda på dagens outfit-tips!
Nej, detta kommer aldrig bli that kind of blog, men jag är så ofantligt sur över hur lite gravid- och amningskläder det finns, och ännu surare blir jag över att det som finns främst finns på nätet där man inte kan prova först, och att de även säljs till ganska höga priser, särskilt med tanke på hur kort tid man faktiskt har de här plaggen. Har letat rätt mycket på andrahands-ställen som Blocket och i olika grupper på Facebook också, men är inte direkt superimponerad över det skrala, trista utbudet.
(Jag fick i och för sig tag i inte mindre än 8 begagnade amnings-bh’ar av en tjej i en amningsgrupp på Fejjan mot att jag betalade portokostnaden, och det var en hit, eftersom många amnings-bh’ar är dyra, och det dessutom är så gott som omöjligt att veta vilken storlek just jag kommer få när tuttarna är sprängfyllda med mjölk.)
Men när jag då hittar en vanlig, mjuk, skön trikåklänning från H&M Basic för 149 kr, tillsammans med en kort topp för 49:50:- som funkar hur bra som helst så måste jag såklart dela med mig till alla som delar min mammakläder-frustration.
En perfekt sommar-outfit för under 200 kronor!

I helgen ska jag till Stof & Stil och köpa ekologiska GOTS-tyger för att sy en egen amningskudde. Tror även jag har nästan allt för att packa förlossningsväskan, och det känns som en mysig grej att göra tillsammans med sambon innan det är dags för mig att sluta jobba och bara gå runt hemma och vara rund och otymplig och låta hjärnan förbereda kroppen på att den snart ska klämma ut ett bowlingklot.

Den 11 aug firar jag och söta sambon ett år som förlovade, 12 aug fyller den söta lilla sambon år, 18 aug är nästa gravkontroll (där vi hoppas att ungen ligger rätt) och den 28 aug jobbar jag min sista dag innan mammaledigheten!

Sista rycket nu!!

Sy din egna gravidkudde

Graviditet + bra sömn = inte helt självklart.
Tuttarna är ömma, så det är inte så skönt att ligga på mage, plus att magen är lite för rund för att det ska vara bekvämt, men på rygg funkar bara ett tag, och på sidan vill jag ha en kudde mellan knäna och helst en mellan tuttarna också för de känns så tunga och obekväma.
Jag hade aldrig hört talas om en gravidkudde innan jag blev gravid, men när behovet uppstår vänder man sig ju till Google och får bekräftat att visst, det finns speciella kuddar för gravida.
Och de ser helt underbara ut!
Långa, sköna korvar som man kan luta kroppen mot, och stötta såväl ben som bröst, och kanske kanske kanske kan man sova lite bättre om man får hjälp att hitta en skön ställning.

Men att jag skulle betala flera hundra kronor för en stoppad tygkorv?
Icke!
Inte så länge min symaskin fungerar.

gravidkuddeSå!
Fyra överblivna kuddar och ett gammalt påslakan senare så hade jag skapat den här!
Det där om att min symaskin fungerar, förresten, det var kanske en sanning med modifikation. När jag hade backat så vägrade den plötsligt återgå till framåtläge, så jag fick sy nästan hela kudden baklänges. Men det gick det med!

Sedan var det ju bara att pressa in lite kuddar i den långa korven, och i natt ska kudden testköras för första gången!

Uppdatering: det var hur skönt som helst, jag sov som en kunglighet! Rekommenderas starkt!

 

[Finns även listat på min DIY-lista]

DIY: enkelt naturligt läppbalsam

20150208_141219~2

Ekologiskt DIY läppbalsam

Två bra grejer att alltid ha hemma är bivax och e-vitamin.
Mest för att då behöver man bara en ekologisk kokosolja när man känner för att göra världens enklaste och härligaste mjukgörande läppbalsam.
Den här gjorde jag idag på 10 minuter (exklusive tiden det tog för den att stelna).
Jag gillar kokosolja sketamycket, så den är mitt givna val, men man kan använda annan olja också. Dock är proportionerna i det här receptet avsedda för just kokosolja, som ju stelnar när det svalnar, så ska du använda annan olja så bör du nog utgå ifrån mycket mer bivax.

För mitt smarriga läppbalsam behöver du alltså bara tre ingredienser:

  • bivax (1 msk)
  • kokosolja (2 msk)
  • e-vitamin (1-2 droppar)

Sedan ska du såklart ha något att ha det i. Jag använde två noga rengjorda plåtburkar från Gorilla & Friends Caring Lipbalm, det blev perfekt för de måtten jag har använt.
Du behöver även en skål som går att ha i micron, och ett matskedsmått.

Let’s get ekologisk – del IV: hemmagjort sköljmedel

En sak många av oss gör en-ett par gånger i veckan är att skjutsa ut litervis med miljöfarliga tensider och allergiframkallande parfymer i våra avlopp, via våra tvättmaskiner. Jag har funnit att regeln för hur bra/dåligt ett sköljmedel är för miljön har ungefär följande algoritm; ju mer doft, ju sämre.

Detta är jobbigt för mig som är doft-narkoman. Jag använde tidigare sköljmedel som en galning, öste i hur mycket som helst, men sedan jag blivit lite mer upplyst fattade jag att det var helt oförsvarbart. Förstöra miljön för att mina lakan ska lukta gott? Det kändes inte särskilt sweet.

Först gick jag över till miljömärkta produkter, allt för kunna fortsätta parfymera skiten ur min tvätt, men snart insåg jag att även om det såklart var bättre, så var det ju ändå inte helt utan påverkan. De allra bästa miljöprodukterna sköt om ”Högsta möjliga biologiska nedbrytningsgrad” och ”Minimal belastning på vattenmiljön”, men fakturm är ju att de fortfarande är mer skadliga än att inget använda. Och även de bästa produkterna kommer i (nedbrytbara) plastförpackningar, som gärna rest några varv runt jordgloben innan de hamnat hos mig; snygga, färdigpaketerade och med ett rejält carbon footprint.
Så jag tog min goda vän Google till hjälp, och hittade snart en lösning som jag har använt sedan dess; ättiksprit och doftolja.

20140919_103642Alltså; du köper helt vanlig jävla ättiksprit, vilket märke som helst, och så skaffar du doftolja. Jag köper de sistnämnda på Amorina, och då inhandlar jag ett gäng åt gången, dels så jag har många olika sorter att välja mellan, och dels för att frakten inte ska bli så proportioneligt dyr.
För att kunna variera vilken lukt jag ska ha så häller jag ättiksprit direkt i sköljmedelfacket och droppar sedan i doftoljan. Favoriten är dock utan tvekan Äpple-doftoljan, den har jag alltid hemma. Jag har i ungefär 12-15 droppar per full maskin, då sitter det kvar lukt även när tvätten torkat.

Det här alternativet kostar nog ungefär lika mycket som sköljmedel, kanske lite mindre beroende på vilken sorts sköljmedel du använder idag, men den är helt ofarlig för miljön. Fördelen är också att när man inte vill ha någon lukt (som jag helst inte vill ha på vanliga kläder, utan egentligen bara på lakan och handdukar) så kan man skippa doftoljan helt och bara använda ättika. Har man handdukar som legat fuktiga och luktar lite funky häller jag i lite bikarbonat tillsammans med tvättmedlet, för bb och ättika tar bort all konstig lukt.

But wait, there’s more!

Bonustips för svåra fläckar:
Väteperoxid + bikarbonat!

Detta rekommenderas inte på färgade plagg, då det verkligen är effektivt, men på t.ex. ett vitt örngott som fått sig en fläck funkar det fantastiskt bra. Jag brukar borsta in det med en tandborste och låta det sitta en kvart innan jag slänger in det i maskinen.
Väteperoxid köper man för 33 kr på Apoteket, ochväteperoxid det går bra att hälla rätt i tvättmedelfacket när man vill fräscha upp sin vit-tvätt också. Det har ingen negativ miljöpåverkan, då det snabbt bryts ner till syre och vatten, så det är ju ett bra alternativ till klorin.
För lättare fläckar använder jag flytande Gallsåpa, det finns i de flesta välsorterade matbutiker.

 

Let’s Get Ekologisk: del II – rapsolja och balsam

Då var det dags för del två, och jag fortsätter elimineringen av icke ekologiska produkter i kroppsvården, which brings me to:

-Tvätta kroppen med rapsolja
-Tvätta håret med balsam (a.k.a Balsammetoden)

 

 

Tvätta kroppen med rapsolja
Jag nämnde i ett tidigare inlägg att jag tvättar mig med olivolja, och det var sant.
Men efter det började jag tänka lite på mer kritiskt på valet av olja, och slogs av insikten att även om det såklart är bra för min hud, så finns det något som är ännu bättre för miljön; nämligen att tvätta mig med rapsolja.20140902_080949

Anledningen är såklart att olivolja inte produceras i Sverige, utan snarare ett stort antal fossilbränsle-krävande mil ifrån mig, vilket jag hade ok’at om det inte fanns något annat vettigt alternativ till köpe-duschkräm. Men när vilken ICA som helst erbjuder mig närproducerad (dvs skånsk), ekologisk rapsolja som formligen skördas utanför mitt vardagsrumsfönster är det ju det närmaste idioti att orka ha en olivolje-preferens stark nog att övervinna de starka argument rapsoljan har för sig.
Så därför har jag alltså väldigt nyligen börjat köra med rapsolja istället, sedan 7 dagar tillbaka för att vara exakt, och det funkar minst lika bra, med enda skillnad att det luktar något annorlunda. Rapsoljan känns slätare mot huden än olivoljan, och den fungerar dessutom rasande bra om man blandar i lite bikarbonat i handen för en skön instant scrub.

Kan också nämna att hela anledningen till att jag överhuvudtaget började med olja var för intimtvätten, så när jag säger att jag använder olja över hela kroppen menar jag även fittan/kissimurran/ditt-favoritord-för-organet-i-fråga.

EDIT: Jag har återgått till olivolja, då avsaknaden av (dess påstådda) svampdödande/hämmande effekt märktes ganska omgående, och jag plötsligt fick besvär med klåda och svidande i underlivet.

 

 

Tvätta håret med balsam (a.k.a Balsammetoden)
Det här är inget nytt för de allra flesta, och om det är någon som är osäker på hur det går till så kan du hitta oändligt mycket information på lockig.se och massa andra ställen.
Jag har sedan länge använt bara balsam, och jag har redan skrivit om det en gång här, så egentligen vill jag bara uppdatera lite. Jag använder knappast aldrig bikarbonat-tvätten längre (latheten regerar), delvis för att man efter ett litet tag hittar de balsam som passar just ens eget hår gällande tvätt, utredning och återfuktande. Personligen är jag för lat för att ens palla göra alla tre, så jag har ett balsam till i stort sett allt, men så är jag också personen som klipper mitt eget axellånga hår. Är man mer hår-manisk kanske man också tycker det är roligt att genomföra tre håraktioner i duschen, själv vill jag bara få det överstökat.
20140902_080858Däremot blandar jag gärna i lite flytande honung i balsamet för att hjälpa till att rengöra och återfukta ännu bättre, men även för att jag då bara använder hälften så mycket balsam, vilket är gött. Alla sätt att försöka ersätta kosmetiska produkter med rena naturprodukter känns som ett steg i rätt riktning, men då jag är för lat för att bara använda bb + äcv som hårtvätt så känns det här som en hygglig kompromiss tills vidare (/forever).

Let’s Get Ekologisk: del I – ansiktsvård

Här kommer det första av flera inlägg om hur jag försöker ställa om till att leva med så lite ”impact” som möjligt, detta efter att ha blivit inspirerad av No Impact Man-dokumentären.

Det handlar såklart om att utöver att välja nopoo och ekologiskt, även minimera vilken åverkan man har på miljön, och istället för att ge sig själv en ryggdunk varje gång man källsorterar så kan man tänka ännu lite längre.
T.ex.; hade jag kunnat undvika den här plastförpackningen helt och hållet?
Eller; jag vill att mina vita kläder/lakan förblir vita, men finns det något mer miljövänligt än klorin att använda sig av?

 

Vi börjar med något som ligger varmt om hjärtat – ansiktsvård!

estelleandthild_001Tidigare tvättade jag mitt fagra ansikte med Estelle & Thilde’s sköna Cleansing Milk, men trots sitt ekologiska innehåll så kommer den i en plastflaska, och dessutom vore det ju såklart bättre om jag kunde undvika tillsatser helt (även de i minimala doser och med Ecocert-stämpeln). Tro mig, jag älskar denna produkt, och vill man inte konvertera till nedanstående/annan mer naturtrogen metod så rekommenderar jag denna rengöringsprodukt över alla andra. Men jag tänkte iaf se om jag kunde hitta något ännu grönare alternativ för just mitt lilla fejs.

Så jag gav mig alltså på att försöka hitta en helt naturlig, ekologisk och närproducerat nopoo-variant.
Och mitt framför ögonen på mig, i mitt eget skafferi, stod en burk ekologisk honung och pockade på uppmärksamhet. Den ropade ”jag är en ren naturprodukt!”, ”välj mig, jag är både rengörande och antibakteriell!”, och inte minst ”jag är sketabillig!” (det sista nästan skrek den).

Ålrajt, sa jag, du ska få en chans.
I duschen skopade jag upp ungefär en hasselnötsstor klimp av binas guld med en ren tesked (för att undvika att tillföra baciller via ett finger varje gång jag), och masserade in i ansiktet. Jag lät den sitta under tiden som jag tvättade kroppen (vilket jag för övrigt gör med enbart olivolja rapsolja) och sköljde av honungen det sista jag gjorde.

Och Gud såg att det var THE SHIT.

Honungen är milt peelande, pga att den inte är helt slät utan lite fint kornig, och den är rengörande utan att torka ut huden. Jag har aldrig pormaskar längre, vilket jag ofta hade tidigare. Den luktar ju inget särskilt, vilket den trodde att den skulle få minuspoäng för, men jag sa att den inte skulle vara orolig, utan att jag såg det som något positivt att den inte innehöll parfym.

Honungen gav mig även ett hett tips; att prova den tillsammans med dess bästa polare, bikarbonat. Jag sa att det var jag definitivt villig att göra då jag och BB går way back.
Så nästa gång det var dags att duscha tog jag min Santa Maria-burk med bikarbonat och kryddade min honungsklick med en rejäl dos av det vita pulvret, och blandade det i händerna innan jag masserade in det i ansiktet.

Again, THE SHIT.

Lukten som uppstår när dessa två bästisar umgås är lite unken, men lätt värd det med tanke på resultatet, som då är: len, ren hud.

Rosenvatten från Rosenserien har jag tills vidare behållit som en del av min ansiktsvård, för det gör underverk för min hy, och jag har ännu inte hittat något som kan ersätta den med lika goda resultat. Jag sprayar alltid på den efter att jag har duschat, och sedan följer jag upp med ännu en hemmagjord superprodukt.
That’s right, I give you: ett recept på hur du gör din egna ansiktskräm.
Jag har valt att kalla den:

Kokos-shea-aloe-fluff!

shea

Jag såg först ett recept på kokosolja och sheasmör tillsammans här och tyckte det var en mycket rolig idé att fluffa upp sina oljor genom att vispa dem.
Köpte t.o.m. deras sheasmör, det kändes
solidariskt eftersom jag fick idén från dem.
Jag har tidigare använt ren kokosolja, vilket kan förbli ganska oljigt ganska länge, men jag upplever att det blir lättare att applicera en lagom mängd när man har vispat samman de två oljorna. Dock tyckte jag fortfarande att den var lite för oljig, så jag adderade en lika stor del aloe vera gel, och det var great success.

hudolja

Men så nyligen kom jag på att man inte ska vara dum, så det slutade jag vara, och så kompletterade jag även mitt fluff med glycerin, (fast min produkt heter glycerol, vilket är samma sak). Det kostar runt 50 kr för 300 ml. Jag har bara i en liten klick, det ska inte utgöra en stor del, men dess fuktgivande egenskaper kändes redigt smart och lite proffsigt, så det kommer jag fortsätta med. För jag vill gärna vara redigt smart och proffsig.

Slutprodukten är iaf FECKING AWESOME, och för att försluta den där oljiga hinnan som nästan är omöjlig att slippa hur väl man än doserar, så avslutar jag med ett lager ren aloe vera.

 

(Tips: för att få bort mascara räcker det inte med honung, så jag tar ett par droppar olivolja rapsolja och gnuggar bort den innan jag rengör med honung.)

 

DIY: Oljeljus av värmeljus

ljus1”Vad betyder frugal?” frågade min vän M idag när jag precis hade använt ordet.
”Ekonomisk, sparsam utan att vara snål”, svarade jag. ”Såna som vi, alltså”, tillade jag.

Det är inte dyrt med värmeljus. Lite beroende på var du köper dem får man någonstans mellan skitmånga till rätt många för en ganska liten peng.
Desto värre är det med det faktiska priset, det vill säga vad det kostar för någon annan än just min plånbok. Framställandet av paraffin (som värmeljus består av, och inte stearin som man gärna tror) är en petroleumprodukt, och jag tror inte att jag behöver informera någon om vilken gosig miljöpåverkan råolja har. Dessutom förvaras ju paraffinet i små metallbyttor som man sällan eller aldrig återvinner, vilket innebär ytterligare onödigt spill as far as the environment goes.

Det monetära priset är inte den enda anledningen till mitt senaste DIY-påhitt, inte heller enbart det ekologiska priset. Inte ens de två tillsammans utgör hela skälet. Nej, det är först när jag tänker på bägge dessa, tillsammans med känslan av att man vinner över hela jävla konsumtionssamhället när man hittar ett billigt och enkelt sätt att återskapa en produkt som man tidigare har betalat för, det är först då som jag får en ekorgasm som heter duga.

Vad du behöver ser du på bilden bredvid, och utöver det som syns måste du även ha en värmebeständig hållare av något slag. Jag använder ett doftljus från H&M som brunnit ut men vars glas jag då gissar tål värme och eld.du-behöver

Vidare till hur man gör:
1. Ha en hjärna
2. Du är nästan färdig
3. Ta ett tomt värmeljus, ta bort veken och eventuell paraffin
4. Vänd det uppochner och tryck hål med en spik
5. Klipp en remsa från en ful, gammal kökshandduk (eller fin och ny om du är onödig) av bomull
6. Tvinna remsan och stick in den genom hålet i metallbyttan så att en pytteliten veke sticker upp genom det som tidigare var botten, men som nu blir toppen på din metallbytta
7. Häll lite rapsolja i botten av din tilltänkta ljushållare, sätt ner den uppochnervända metallbyttan och låt bomullen dränkas av oljan. Sedan tänder du och beundrar ditt nya oljeljus och din frugalitet.

oljeljus

 

 

 

 

 

 

Lycka till vänner!

 

 

 

 

DIY: Vi bygger ett matbord, del II

Det var fint i några veckor, vårt nya matbord.
Men det var också gjort av helt obehandlat trä som hade stått utomhus tills vi köpte det, varpå vi tog in det i värmen och började behandla det. Och vad händer med sånt trä? Jo, det slår sig.
Redan till nyårsmiddagen var det lite warped, och några veckor in i januari gick det inte längre bortse från hur skevt och fult det hade blivit. Synd på ett så vackert bord, men det hade i alla fall tjänat sitt ursprungliga syfte med att förse jul- och nyårsgästerna med matplats.
Sedan hade vi såklart kunnat åtgärda det tidigare, men nya tjänster på jobbet, samt några  lite mer pressande uppgifter än anskaffandet av ett icke skevt bord har medfört att det helt enkelt skjutits upp, tillsammans med ungefär 600 andra små detaljer efter renoveringen. Att köket och vardagsrummet iaf är funktionellt, och att detta är det viktigaste, är något vi påtalar dagligen som ett sätt att rättfärdiga att vi inte riktigt orkar göra färdigt det sista (socklar, lister, nya ben på sängen etc x 600).

Men vi surar inte över ofärdiga projekt, utan påbörjar glatt nya, och det senaste har varit en studio där vi kan spela in musik. Mannen hörde sig för om de gamla ljuddämpande platsavskiljarna som står och samlar damm i källaren på jobbet, efter att ha blivit över från kontorets renovering. De skulle ändå bara slängas, så vi fick lov att ta dem, och ljuddämpning är [tydligen] viktigt för inspelning då man inte vill att ljudet studsar. När vi var nere i källaren för att hjälpas åt att bära in dem i bilen såg jag några hyllplan som verkade vara i massiv furu. ”Bord?” tänkte jag flyktigt medan jag kånkade på de kasserade avskiljarna, och nästa dag nämnde jag tanken för mannen som följde med ner i källaren för att ta en titt. Mycket riktigt, massivt trä, och det måste funnits 200-300 stycken av dessa hyllplan. Vi frågade om vi kunde ta några stycken, och vid bifall släpade vi hem sex väl utvalda bitar.

Vid första anblick såg de ut så här:
furu-hyllplan

 

 

 

 

 

Ganska osexigt. Men vi kapade av hyllplans-skåran med en sticksåg på samtliga av dem, placerade dem på två av reglarna som inte var alltför bent out of shape från det gamla bordet, och skruvade fast dem i dessa. Sedan slipade vi ner ytan och behandlade vår nya bordsskiva; först med Country White Bets, och sedan med Ronseal Matt Hårdvaxolja, vilket gav den ett väldigt slätt och sammetsliknande utseende, ungefär så här:

bord2bord1

 

 

 

 

 

 

 

Vi är åter igen sjukt nöjda över vårt hantverk.

Någon graviditet verkar det ju inte bli, men jag är fin och generös och glad för alla vänner som ploppar ur sig barn till höger och vänster. Snart har jag inte en enda kvinnlig kollega/vän på 25+ kvar som inte redan har stoltserat med en oproportionelig mage innan hon plötsligt försvunnit på den där magiska mammaledigheten, och det börjar bli tjatigt att få frågan om inte jag och mannen börjar bli sugna på att skaffa barn snart.
Som om ett sug är allt man behöver för att vips! bli med barn.

Men det kommer väl.
Och tills vidare håller vi till godo med ett ofantligt vackert bord och den ljuvliga förmånen att få sova ostört hela nätterna.