DIY: vi bygger ett matbord, del II

Det var fint i några veckor, vårt nya matbord.
Men det var också gjort av helt obehandlat trä som hade stått utomhus tills vi köpte det, varpå vi tog in det i värmen och började behandla det. Och vad händer med sånt trä? Jo, det slår sig.
Redan till nyårsmiddagen var det lite warped, och några veckor in i januari gick det inte längre bortse från hur skevt och fult det hade blivit. Synd på ett så vackert bord, men det hade i alla fall tjänat sitt ursprungliga syfte med att förse jul- och nyårsgästerna med matplats.
Sedan hade vi såklart kunnat åtgärda det tidigare, men nya tjänster på jobbet, samt några lite mer pressande uppgifter än anskaffandet av ett icke skevt bord har medfört att det helt enkelt skjutits upp, tillsammans med ungefär 600 andra små detaljer efter renoveringen. Att köket och vardagsrummet iaf är funktionellt, och att detta är det viktigaste, är något vi påtalar dagligen som ett sätt att rättfärdiga att vi inte riktigt orkar göra färdigt det sista (socklar, lister, nya ben på sängen etc x 600).

Men vi surar inte över ofärdiga projekt, utan påbörjar glatt nya, och det senaste har varit en studio där vi kan spela in musik. Mannen hörde sig för om de gamla ljuddämpande platsavskiljarna som står och samlar damm i källaren på jobbet, efter att ha blivit över från kontorets renovering. De skulle ändå bara slängas, så vi fick lov att ta dem, och ljuddämpning är [tydligen] viktigt för inspelning då man inte vill att ljudet studsar. När vi var nere i källaren för att hjälpas åt att bära in dem i bilen såg jag några hyllplan som verkade vara i massiv furu. ”Bord?” tänkte jag flyktigt medan jag kånkade på de kasserade avskiljarna, och nästa dag nämnde jag tanken för mannen som följde med ner i källaren för att ta en titt. Mycket riktigt, massivt trä, och det måste funnits 200-300 stycken av dessa hyllplan. Vi frågade om vi kunde ta några stycken, och vid bifall släpade vi hem sex väl utvalda bitar.

Vid första anblick såg de ut så här:

 

 

 

 

 

Ganska osexigt. Men vi kapade av hyllplans-skåran med en sticksåg på samtliga av dem, placerade dem på två av reglarna som inte var alltför bent out of shape från det gamla bordet, och skruvade fast dem i dessa. Sedan slipade vi ner ytan och behandlade vår nya bordsskiva; först med Country White Bets, och sedan med Ronseal Matt Hårdvaxolja, vilket gav den ett väldigt slätt och sammetsliknande utseende, ungefär så här:

 

 

 

 

 

 

 

Vi är åter igen sjukt nöjda över vårt hantverk.