Vegansk parmesan (4 ingredienser & 5 min!)

VEGANSK PARMESAN!! HAR DU HÖRT NÅGOT MER FANTASTISKT!?

Ja. Om du lever i den verkliga världen så har du det.
Men om du skulle förklara det här receptet med bara ett ord så blir det ändå just ”fantastiskt”, för att:

  • det tar under 5 min att göra
  • det krävs bara 4 ingredienser och en matberedare
  • det är WAAAAYYYYY nyttigare än vanlig parmesan
  • det är WAAAAYYYYY trevligare mot djuren (som allt veganskt)
  • det är inte dyrt
  • det är inte krångligt
  • …och det smakar typ som om himmelriket gifte sig med en orgasm och fick barn

”Men HERREGUD”, tänker du, ”vilken säljande beskrivning! Detta bara måste jag prova!”
Och ja, det måste du faktiskt. Tyvärr kan det hända att ditt skafferi saknar en av ingredienserna (beroende på hur awesome och avancerad du är i din veganska matlagning) och den ingrediensen är bjäst. Den kallas på engelska ”nutritional yeast” och är packad med b-vitamin, och den är även helt avgörande för det här receptet.

Jag vill nämna detta redan nu så att du inte börjar tänka att du ska göra receptet på en gång, för om du inte redan har den kanske du inte heller kan hitta den i din närbutik, och det är ju alltid så deprimerande när man blivit peppad på att testa ett nytt recept.
Men om du har tålamod finns ju isåfall apotea.se till allas vår räddning!

Alltså, om du inte har bjäst, klicka här och köp det fraktfritt från en av mina absoluta favoritbutiker på nätet istället, så du kan prova receptet om några dagar.
(Jag får inga cash för att jag hyllar apotea.se så mycket, även om jag såklart borde få det. Jag bara råkar gilla deras utbud, priser och fria frakt.)

 

Vegansk parmesan (4 ingredienser & 5 min!)
 
Förberedelse
Tillagning
Total tid
 
Gottegris-poäng: Vegan
Ingredienser
  • 2,5 dl råa ekologiska cashewnötter
  • 4 msk bjäst
  • 1 tsk salt
  • 1 tsk vitlökspulver
Gör så här
  1. Mixa ingredienserna i en matberedare tills den blivit en finkornig massa.
  2. Häll upp på burk och använd på sallader, omeletter, pesto m.m.
Att tänka på
Den här veganska varianten smälter såklart inte såsom riktig parmesan gör, så det är ju inget man har på pizza eller dylikt. Men i alla rätter där man bara ska strö lite för smak så är det här ett riktigt, riktigt bra substitut. T.ex. på vegetarisk Caesarsallad - YUM!

(Då den bara innehåller torra ingredienser har den lång hållbarhet och kan förvaras i en glasburk i rumstemperatur.)

 

 

Surprise baby shower!

Ett par av mina närmsta kompisar hade frågat om de kunde få komma och hälsa på mig i helgen, och då en av dem redan hade avslöjat att hon köpt något inför den kommande bebisen hade jag anledning att tro att temat kanske skulle vara just den här bebisen.
Jag förberedde mig för en mysig långfika med dessa två vänner, vilket kändes supertrevligt, och blev extremt glatt överraskad (och började såklart grina) när jag 20150905_133032~2möttes av inte bara dem, men även mina två barndomsvänner som hade kört långväga för att kunna delta i något så amerikanskt som en Surprise Baby Shower!!

De hade med sig massa goa grejer att mumsa på, och jag fick lov att göra kaffe till alla praliner, kringlor och allt annat gott de kom med, som de Fyra Visa Kvinnor de är.

Och så presenter! Wihoooo vad kul att få barn så man får öppna massa paket! Eftersom de här människorna känner mig utan och innan så behövde jag inte stå ut med massa plastprylar och miljöfarliga ämnen, utan allt var såna grejer man hade valt att köpa själv, men faktiskt inget jag/vi redan hade.
Fullträff, med andra ord.

Igår kom en gammal fotograf-vän hem till mig och tog lite tjusiga bilder på min höggravida lekamen, vilket jag nästan tyckte skulle bli lite jobbigt (de senaste dagarna vill jag mest ligga i soffan och viiiiila), men det var såklart skit-trevligt och gick hur bra som helst. Vi hittade en fin äng i perfekt solnedgångs-ljus där vi kunde ta lite nakenbilder, för personligen tycker jag att den gravida kroppen är som mest spektakulär i sin ”birthday suit”, som det så fyndigt heter på utrikiska.

Förlossningsväskan

Jag gillar att organisera.
Med andra ord är det här med att förbereda sig inför att få barn ganska roligt.
Först fick jag lov att skapa listor utifrån alla saker som verkade vettiga att ha. Jag läste otaliga listor på nätet och sållade till slut fram en som kändes relevant för oss.
Sedan har jag haft gott om tid på mig att bestämma mig för vilka märken och modeller/varianter vi vill ha (eftersom jag började titta på gravid-/amnings-/barnsaker typ i vecka 13), och i lugn och ro leta bäst priser på dem, alternativt hitta dem gratis/billigt begagnat.

Nu har vi slutligen packat förlossningsväskan, och då finns det såklart en lista att checka av även här.
Jag har delat upp den i mamma, pappa, bebis.

 

MAMMA

  • bekväma kläder, främst till efter förlossningen. Stora, sköna mjukisbrallor, slappa t-shirts, bekväma underkläder, en varmare tröja.
  • varma sockar och/eller tofflor
  • skön morgonrock
  • vetekudde
  • toalettartiklar (i mitt fall olivolja för rengöring av kropp och underliv, honung för rengöring av ansikte, rosenvatten + tefröolja för återfuktande av ansikte, Body Shops Peppermint Cooling Foot Lotion som jag för tillfället gillar som deo, och mandelolja som kroppsolja. Även läppbalsam.)
  • maxi-tygbindor (från Hanna Michnik!) för efter förlossningen
  • amningsinlägg (även dessa från Hanna)
  • amnings-bh’ar
  • nipple balm
  • legitimation

 

PAPPA (ansvarar även för gemensamma prylar)

  • bekväma kläder
  • tofflor
  • toalettartiklar till sig
  • öronproppar till oss båda (om det är högljutt när man behöver vila)
  • provsvar, förlossningsbrev och övriga papper från MVC
  • i den här pappans fall; några dosor snus
  • …och pga den vanan; massa tuggummi (jag har blivit extremt luktkänslig som gravid)
  • massa snacks och frukt och fruktkräm och nötter och snickers och druvsocker
  • anteckningsbok + penna (så man kan skriva ner alla frågor som dyker upp när det inte finns någon i närheten att fråga)
  • kamera med laddat batteri och tomt minneskort
  • legitimation
  • elektroniska värmeljus för avslappnad stämning
  • liten portabel högtalare så vi kan spela egenvald musik (Spotify-lista!)

 

BEBIS

  • ett gäng tygblöjor + inlägg + PUL-påse (tar tygblöjorna slut så använder vi engångs från BB). Även små tyglappar av överblivet skjorttyg som man kan lägga som engångsinlägg i tygblöjan för bebisens första bajs (mekoniumet) som är tjockt och segt och extremt svårt att tvätta bort. De tyglapparna kastas alltså sedan istället för att tvättas, och så slipper man förstöra en tygblöja.
  • några omlott-bodies
  • några varma sockar
  • några byxor
  • ett par mössor
  • en varm tröja
  • en varmare body
  • ytterkläder (fodrad body)
  • napp i naturgummi
  • tvättlappar (parfymfria och svanen-märkta som vi fick i någon gratis gravid-box från någon matbutik/apotek, hemma kommer jag använda tyg-tvättlappar)
  • farmors stickade filt
  • gosedjur från pappans barndom

 

Precis som planerat dricker jag så mycket hallonbladste som jag kommer ihåg, vilket oftast inte blir mer än två koppar per dag, men ibland hinns det med tre.
På kvällarna har jag börjat få den där stickande känslan i underlivet (aj som fan!), men i övrigt inga spännande symptom. Det känns dock som en bra uppvärmning inför att försöka slappna av och andas lugnt genom smärtan, och en bra övning för sambon. De första två-tre gångerna han märkte att jag hade ont sa han till mig att slappna av och inte spänna mig, men med ganska högljudd, opedagogisk röst, nästan lite ilsket, så det var väl skönt att vi fick den mindre lyckade varianten av ”stöd” ur världen innan det är dags för den verkliga smärtan 😉

11 dagar kvar till BF!
Vilket innebär 7 dagar kvar tills jag tror att bebisen kommer, och 16 dagar tills sambon tror att bebisen kommer. Jag menar, alla seriösa blivande föräldrapar bettar väl om barnets ankomst?!?! Nä, nu ska jag ta en kopp te till för att bättra på mina odds lite.

Utmaningen att köpa giftfritt OCH begagnat

Detta med att försöka köpa giftfritt till sin lille ofödde påg kan verkligen bli ett heltidsjobb. Först verkar det ganska enkelt, men så läser man på lite till, och då blir man typ knäckt.
Försöker man hitta ekonomiskt smarta lösningar, istället för att köpa nya ekologiska ullplädar för 600 spänn, så stöter man nämligen på patrull lite här och där.

Skumgummimadrassen valdes som bekant genast bort, och ersattes av hemmasydd madrass med boveteskal-fyllning, CHECK PÅ DET, billigt och bra.

Men jag måste ju ha något slags madrass-skydd över, och gärna ett ganska ordentligt sådant så att jag inte behöver sy en ny madrass framöver pga någon liten olycka orsakad av kräk eller avföring. Jag ville även att det skulle vara lite mjukt och mysigt, då madrassen i sig är ganska fast.
Men giftfritt, mjukt madrass-skydd är inget man stapplar på helt utan besvär, och framförallt är det inte billigt, så jag tänkte att jag gör ett eget av gamla herrtröjor i ull alternativt en ullfilt.

Det finns två problem med denna idé;
Först och främst är det svårt att hitta ulltröjor som känns prisvärda när man har tänkt att klippa sönder dem och lägga dem i en spjälsäng. 100 kr och uppåt känns genast löjligt då, jag vill hitta det där goa 30-kronorsfyndet för någon ful tröjrackare, men det är det få second hand-affärer som hjälper till med. Även de fula tröjorna kostar 100 spänn, av någon outgrundlig anledning.
Ullfiltar där det sitter kvar någon lapp som bekräftar att det är just 100% ull kan också vara lite krångligt, och när man väl hittar det så kostar de runt 150-500 kr. 150 kr tycker jag i och för sig är ett relativt bra pris med tanke på att formatet är enkelt att jobba med när man ska göra just madrass-skydd, och man får betydligt mer material än från en herrtröja.

Men då kommer problem Numero Dos; hur gammal är filten? För om den är FÖR gammal så kan den nämligen vara besprutad med något så härligt som DDT som förr i tiden användes för att göra den ”malsäker”, och då är nog all polyester i världen att föredra.

(DDT är alltså ett insektsgift, och som miljögift räknas det som en långlivad organisk förorening som är lågt toxisk för människor. Ni kan ju föreställa er hur sugen jag är på att låta min nyfödde son ligga och gosa med såna härliga kemikalier när det just är giftfritt jag eftersträvar.)

Dock finns det ingen gammal begagnad ullfilt som kommer med datummärkning, så man får chansa lite, och det är tråkigt. Gissningsleken ”DDT eller ingen DDT” är inte något jag vill syssla med, jag vill veta helt säkert att det INTE innehåller sån skit.
Så då är man tillbaka till de dyra fula herrtröjorna (eller damtröjorna, för den delen), där man iaf lite lättare kan lista ut ungefär hur gammal den är, tack vare design och märke och namn på kollektionen, och man kan på så vis utesluta just detta sketna malmedel.

Men man ska ha tur ibland också!
Jag gick till Myrorna i jakt på just en ulltröja, men kunde ju inte motstå att kika efter fynd på barnavdelningen, och vad sprang jag på där, om inte en ullteddy!

Först var jag osäker på om det var syntet, men efter att ha rådfrågat världens snabbaste support (Ull och Silke-gruppen på Facebook) så kom vi fram till att ett bränntest skulle avgöra saken. Jag fick låna en tändare av killen i kassan och drog av en liten boll som jag brände och för att veta att det är ull ska den lilla bollen göra tre grejer;

  • den ska sluta brinna när man tar bort flamman
  • den ska lukta bränt hår
  • den ska aska när man smular den

Är det istället syntetiskt, alltså någon slags plast, så blir det en hård liten boll utav det.
Mitt test bekräftade att det faktiskt var ull, och det modesta fyndpriset var 75 kr, dvs ungefär en tiondel av vad det kostar nytt. Heja begagnat, så ska det vara!

Hittade även ett madrasskydd från IKEA för 25 spänn som jag köpte som backup, alternativt som material att använda som fyllning till något annat projekt, och ett spjälskydd för samma låga pris, i klämkäck påskgul färg som jag alltså får klä in i något annat tyg. Och så en extra bebiskudde från IKEA, även den för 25 kr, och ett barnpåslakan i ett ganska mysigt mönster för 30 kr. Det var rosa, och det är ju alltid kul att köpa till en pojk-bebis, för det är alltid någon idiot som stör sig på att man inte håller sig till konventionella pojkfärger!

IKEA-grejer är ju såklart lite mindre roliga att fynda, för de är redan så billiga nya, men man kan åtminstone glädjas åt att man inte bidrar till onödig nyproduktion, samt att man slipper sätta sin fot i det där ångestframkallande, syrefattiga varuhuset där man aldrig slipper ut under tusenlappen, hur mycket man än försöker. Efter att ha sett dokumentären ”True Cost” (hett filmtips för ALLA!) så blir det lite lättare att andas varje gång man köper begagnat istället för nytt, nästan oavsett vad det handlar om.

Sedan blev det ju i vanlig ordning svårt att inte köpa barnkläder när de kostade 20 spänn stycket. Adorable!

I övrigt så dricker jag hallonbladste varje dag, 1-2 koppar med avsikt att öka till 3-4 ganska omgående, for the off chance att det faktiskt påskyndar saker och ting.
Och jag har också den underbara turen att bo så underbart härligt att jag varje dag kan gå och plocka mogna, söta björnbär på en vacker havspromenad, vilket genererar färska bär i frukosten till mig och en liten bärpaj till mig och sambon varje kväll.

Låt oss säga att livet är rätt gött nu.

Sy en ekologisk bovetemadrass

Första dagen som mammaledig, och jävlar vad här pysslas!

20150828_085441-1-1

Jobbade min sista arbetsdag i fredags, och när jag anlände till jobbet 9.00 på morgonen möttes jag av min chef och en fin kollega som ivrigt inväntade mig med paket och ballong och ett kort från mitt team. Gölligt! Sånt kan man ju nästan börja böla för nuförtiden, men jag höll en stiff upper lip och lyckades undvika ens vattniga ögon. Bra kontroll där!

Har hittat massa roliga grejer att pilla med, och har köpt in lite begagnade tyger och material för att kunna sätta igång. Örngott för 5kr/st t.ex., tack för det Öppna Hjärtat! Samma sorters gamla sletna örngott på Myrorna kostar ju 15-20 kr, vilket är lite väl mycket för begagnat, kan jag tycka. Och på Emmaus mitt i stan vill de för övrigt ha 35 kr/st för alla barnkläder, oavsett om det var en jacka eller vantar, och som om alla vore i samma skick och kvalitet. Sicket trams! Jag ditchade Emmaus och scorade istället massa fina bodies i en stor ”Allt för 5 kr!”-låda på mitt nya favorit-ställe Öppna Hjärtat. Heja dem!

Men nog om den varierande prisvärdheten på landets olika second hand-butiker.
Förutom min hemmagjorda bovetemadrass tänkte jag även göra ett lapptäcke (eller flera, beroende på hur bra det går), ett tjusigt madrasskydd av någon gammal handduk och ett överblivet lakan, dregel-haklapp, ullvantar till mig själv, ullfilt som läckageskydd i spjälsängen (för att skydda my precious bovetemadrass), etc, etc, et freakking cetera.

Bovetemadrassen då… Jag har nog gjort alla missar som 20150831_144933man kan hinna med under tiden det tar att skapa en hemmagjord madrass, och uttalat helt nya kombinationer av svordomar, men jag blev faktiskt sjukt nöjd med resultatet. Vill du veta hur jag gjorde (inklusive alla korkade, onödiga missar) så besöker du DIY-sidan, men så här ser den ut iaf!

Jag knåpade även ihop en skötbädd till blöjbyten på ovanvåningen av överblivet material häromdagen, men jag slarvade så kolossalt med den att jag inte tycker att jag behöver dela med mig av den processen. Dessutom använde jag den tveksamma skumgummimadrassen som följde med spjälsängen samt plastigt vattentätt madrasskydd från Jysk, så den är inget naturligt alternativ att vara stolt över, utan mest ett sätt att inte slänga befintliga grejer i onödan. Å andra sidan är jag lite mindre oroad över material på skötbädd än säng, eftersom ungen typ bor stora delar av sitt liv i sängen och helst inte bor fullt lika mycket på skötbordet 😉

Men jag sydde även en söt vändbar vimpel att hänga på spjälsängen, och den är jag rätt nöjd med!
Hur jag gjorde den kan man läsa om här.

Hann även med att använda all lavendel som har blommat klart för i år, men där behövs ingen beskrivning. Man tar ju bara loss de torkade lavendelblommorna från stjälken, klipper ut en cirkel i valfritt tyg (i mitt fall en herrskjorta som förkastats av sambon), lägger lavendeln i mitten av cirkeln och lyfter upp sidorna så den blir som en liten påse.
Knyt ett band runt, lämpligen ett sånt där band som klädaffärerna fäster på insidan av axeln på toppar för upphängning, och som man klipper av och sparar utan att riktigt veta varför. Äntligen fick jag reda på varför jag samlar dem i sylådan!

Fler DIY-projekt följer inom kort, i alla fall om inte ungen tittar ut väldigt tidigt!

 

 

 

Lyckat begagnatköp, rättvänd unge och spjälsäng från sambons barndom

För att vara framgångsrik när man handlar begagnat på t.ex. Blocket handlar det i min mening främst om att kolla hela tiden, pruta helt oförskämt mycket, och inte ha bråttom. Detta råkar vara motsatsen till hur jag generellt handlar där, då jag snarare brukar vara på väg att köpa något nytt men först vill dubbelkolla om det finns begagnat innan jag slår till.
Vid såna tillfällen brukar det vara ganska smalt utbud, och det man hittar och skickar mail på är generellt redan sålt av någon lat tjomme som inte orkat ta bort annonsen.

Men ibland ska man ju ha tur också!
Häromdagen fick jag nog av vår naturvita (kemtvättskrävande) IKEA-soffa som efter 1,5 år är ganska väl utrustad med fläckar. Fläckar som man alltså inte kan isefall-naturgnugga bort själv eller slänga i tvätten vid behov, utan som måste lämnas in på kemtvätt, och där får de inte heller alltid bort dem, men betala måste man ju ändå. Pissig deal.

Vi har pratat om att köpa ny klädsel, men det är helt hutlöst dyrt, nästan lika mycket som en helt ny soffa inkl. klädsel, och vi är varken sugna på att köpa ny soffa eller betala skitmycket för ny klädsel, särskilt inte ny klädsel som bebisen kan läcka kiss på eller kräkas ner om bara några veckor och så har man samma problem igen.

Det finns en enda klädsel till vår Söderhamn-soffa som faktiskt är tvättbar, och den är inte så farligt dyr (2000 kr för vår kombination), men den är inte heller så farligt snygg.
Å andra sidan kanske vi inte vill ha ännu en dyr klädsel som kräver kemtvätt om vi ändå mer eller mindre räknar med spill. Och även utan bebiskräk så har ju faktiskt katterna fortfarande inte lärt sig torka av tassarna när de kommer in efter att ha varit ute, så fläckar blir det ju oavsett.

Men att köpa klädsel för ett par tusen samsta-mörkgrånär man inte ens tycker den är särskilt snygg? Nåväl, allt är bättre än en skabbig vit soffa med fläckar, tänkte jag, så det är väl bara att bita i det sjukt sura äpplet.

Innan jag lade ifrån mig datorn den kvällen kollade jag snabbt på Blocket och fann den ovan nämnda tvättbara klädseln för en tusenlapp, till vår exakta kombination av soffa. Alltså, va?! Annonsen var upplagd samma dag så den fanns dessutom kvar när jag mailade.
Halva priset, hej hej!
Jag prutade dessutom ner den till 800 kr, trots att den var i stort sett oanvänd, men jag tänkte att de kommer inte ha så lätt att hitta någon som ska ha just den kombinationen, så jag hade väl ändå lite förhandlingsläge.
Och då plötsligt kändes det som världens vinst. Nu var det som om någon hade GETT mig 1200 kr istället för att JAG hade betalat något. När svärmor och jag äntligen krånglat på den (man måste skruva isär hela soffjäveln, så det tog sina timmar) visade det sig att den inte heller var så ful på som jag trodde den skulle vara, snarare höstigt mysig.
Och med våra naturvita filtar på blev det faktiskt riktigt trevligt!

Ytterligare begagnad är spjälsängen som sambon sov i som barn, den kom svärmor med när hon, sambons bror och morfar kom på besök i helgen. Vi slipade ner den och håller nu på att måla om den så den blir vackert vit istället för den där träiga färgen som ser fejk ut.
Då den har lite skumma mått och ingen madrass passar så ska jag sy en egen bovetemadrass, vilket var ok med sambon eftersom det då blir billigare 20150816_220417~2än IKEA’s billigaste. Annars är han ju inte mycket för att investera i giftfritt och ekologiskt om det är betydligt dyrare, vilket många bovetemadrasser som man köper är (de jag föreslog kostade över 2000 kr och då sa han prompt nej).

 

 

Om bebisen kan vi berätta att han äntligen lagt sig rättvänd, med rumpan i vädret och huvudet nerkört i mitt bäcken. Heja dig bebisen!
Det var riktigt skönt, för det där vändningsförsöket var jag inte ett dugg sugen på, än mindre det eventuella kejsarsnittet om vändningen inte lyckades. Barnmorskorna hade svårt att avgöra hur han låg när de kände med bara händerna, så vi fick (ännu ett) inklämt snabbt bonus-ultraljud, och nu när man är så långt gången kan man se allt väldigt tydligt. Gullapan låg och pillade in fingrarna i munnen och gapade stort (gäspade?) och svalde massa gott fostervatten. En halvtimme senare fick han hicka, och det kan för övrigt vara den mysigaste av alla rörelser han håller på med där inne!

Snart får jag gå hem, och då ska jag pilla med småprojekt, baka surdegsbröd och bara förbereda allt det sista. Det blir nog gott om tid till bloggande också! 🙂

Trosskydd i tyg och hemmaodlat

Idag vill jag tipsa om en härlig tös som heter Hanna Michnik som driver en sida som heter tygbindor.se. Denna människa skapar tygbindor, trosskydd i tyg, amningsinlägg och lite annat till självkostnadspris, om ni nu har hört talas om något så vackert och anti-kapitalistiskt! Given anledning till detta på hemsidan är för att hon anser att alla ska ha råd med tygbindor, och det är supersnällt, men mitt personliga förslag är att alla som har råd kanske kan tänka sig att betala lite över hennes mega-rea-priser, delvis för att man på så sätt visar att man respekterar en annan människas tid, men även som ett sätt att säga TACK för hennes osjälviskhet gentemot de som är mindre välbärgade.
Men det är bara mitt förslag, priserna på hemsidan är ju det som annars gäller!

Jag är i alla fall i färd med att beställa riktigt uppsugande tygbindor för de första dagarna efter förlossning, samt lite lättare dagbindor för tiden efter det, några amningsinlägg, samt lite olika PUL-påsar för förvaring av dessa.
(Bör kanske också nämnas att jag inte har någon personlig relation till denna Hanna, utan har bara stött på hennes namn via Facebook-sidan för tygblöjor och gillade det hon gör.)

I övrigt så har ju sommaren fått en ganska seg start, trots att man bor i landets sydligaste del, så de där tomatplantorna som jag vårdade som en öm moder i flera veckor har ju inte uppvisat ett enda litet skott än (otacksamt!), trots att de varit utplanterade sedan ett tag nu. Gurkplantan ploppar dock ur sig gurkor som på löpande band, så den är vi mycket nöjda med!
Hittade lite oväntat en krusbärsbuske inkilad mellan hörnet på vår tomt och en stor jordhög, och den ville vi såklart rädda. Den var djävulskt svår att gräva ur, men vi lyckades få ut några rötter som vi planterade i två stora krukor med förhoppning att den tar sig. Den hade redan börjat ge frukt, så det kanske inte blir något för oss förrän nästa år, but oh well.

Fläder verkar inte bry sig så mycket om väderleken, så den lilla fläderbuske som letat sig in i vår syrénbuske har vi nu skördat på blommor, och så har vi gjort några liter ekologisk fläderblomssaft som står och drar för andra dagen. Lyxigt med saft från egen trädgård!
(Vi har inte tappat upp den på flaska eller provsmakat än, så jag återkommer med recept och utvärdering när jag vet hur det blev.)

Jordgubbar och smultron är på väg, och rosorna gör en välkommen comeback med lite fler utslagna blommor. Jag hoppas verkligen att vi får en hyfsad sommar det här året, för det här preggot har inga utomlandsplaner! Reseskyddet i hemförsäkringen gäller ju inte efter vecka 28+0 och där är vi om 6 dagar, så det blir till att hålla sig inom Sveriges gränser. Men vi drar väl till stugan i Småland och donar lite där istället, det är semestrigt eftersom det inte riktigt finns vettig täckning där (så sambon kan inte tillbringa dagen med näsan i datorn). Då måste han spela yatzy med sin tjej, haha! När vi spelade igår fick jag yatzy 3 gånger, så jag förstår om han tycker att det är sådär kul 😉

Eftersom generositet är en stark sida hos mig (i alla fall enligt mitt horoskop) så bjuder jag även på en uppdaterad bild av min goa tjocka mage! Idag är det alltså vecka 27+1.

Vecka 27

Vecka 27

Lillgrabben som är anledningen till denna plötsliga protuberans är livlig och glad och sparkar ganska mycket och ofta, och det är man såklart tacksam för. Jag har gnällt på att han ibland sparkar lite väl livligt runt 5-snåret på morgonen, men vill poängtera att jag också är känd för att oroa mig om jag inte känt en spark på 7-8 h, så i valet mellan de två väljer jag sparkar klockan 5 anytime.

Har inhandlat ännu fler tygblöjor (it’s an obsession) och även hunnit skaffa en begagnad Avent bröstpump, och jag letar just nu efter en bra babysitter. Har läst mycket gott om BabyBjörn så jag letar på Blocket.se varje dag efter en begagnad sådan till hyfsat pris. Preloved is the shit!

Sambon tycker ibland att jag stressar för mycket med inköp, men jag gillar att ta det pö om pö, så att man inte plötsligt har en lista på 20 artiklar att beta av på en och samma gång/lön, och dessutom så är det lättare för mig att slappna av och förbereda mig mentalt på förlossningen och barnets ankomst om jag inte parallellt behöver tänka på alla andra tusen grejer som ska vara klara innan födseln. Dessutom – hälsar smålänningen i mig – så märks det ju inte lika mycket ekonomiskt om man fixar några grejer per månad, och framförallt så hittar man ju bättre deals om man inte MÅSTE ha det snabbt, utan kan tacka nej till halvdana begagnat-annonser tills en riktigt bra affär dyker upp.

 

DIY: ekologisk deo som funkar! *update*

ekologisk-deo*Se uppdateringar i slutet av detta inlägg!*

I ett tidigare inlägg avslöjade jag att jag skulle göra egen ekologisk deo, en ny variant av den här som jag gjort tidigare. Receptet kommer såklart från Organic Makers, mina nya bästa Malmö-vänner, och jag visar här nedan den variant av deras recept som jag valde att göra. Man kan ju laborera med både kallpressade oljor och eteriska oljor så möjligheterna är oändliga, men det jag landade på blev riktigt, riktigt bra. Luktar fräscht av grapefrukt när man tar på, och i stort sett inget alls under dagen, åtminstone definitivt INGEN svettlukt.

Egentligen är detta en väldigt premature recension, och kanske faktiskt lite dumt av mig att börja hylla den här deon redan nu, för jag har i ärlighetens namn bara hunnit prova den en vecka. Men under den veckan har den lyckats överträffa Rexonan, och då blir ju en ekonörd som jag såklart lite till sig i trasorna! Skulle det hända något som gör att jag blir mindre (eller mer!) nöjd med deon så uppdaterar jag det här inlägget.

 

EKOLOGISK DEO, DRYGT 100 ML:

Smält ihop sheasmöret och tefröoljan över ett vattenbad. Sheasmöret smälter vid 35-40 grader, så varmare än så behöver det inte bli. Rör till allt har löst sig ordentligt.
Blanda bikarbonat och ekologiskt potatismjöl. Tillsätt den smälta oljeblandningen under omrörning tills allt har löst sig. Rör om då och då medan smeten svalnar, så får du en riktigt krämig deo. När blandningen har svalnat en stund tillsätter du eteriska oljor och rör om. Låt deokrämen svalna helt innan du skopar upp den i burk eller dosa.
Det här receptet räcker precis till en st 100 ml aluminiumdosa, och det blir deodorant som räcker länge.

(Hållbarhet: Innehållet av stabila oljor kombinerat med bikarbonatet, är en mycket hållbar blandning där bakterier inte kan frodas. Deodoranten håller därför länge, minst ett halvår.)


SLUTSATS:

Den här deon funkar. Inte nästan, inte bra för att vara naturlig, inte bra för att vara utan aluminium. Den funkar helt enkelt, på riktigt.
Nu kan jag ju självklart bara uttala mig om hur den funkar för mig själv, och för sambon som fick agera testkanin en dag, men den får hursomhaver högsta betyg med allt sammantaget, dvs:

-billig att göra
-enkel att göra
-ekologiska ingredienser
-okrånglig att applicera

 

UPPDATERING:
Jag har slutat med den här deon pga att den började klia, och jag fick märkliga utslag i armhålan. Huden blev alldeles brunröd och verkade vara bränd, så jag gick över till den enkla alun-deon; vatten i en sprayflaska, i med en tsk alun (som säljs bland kryddorna för en tia). Funkar lika bra men irriterar inte min hud.
Misstänker att min hud är känslig för bikarbonaten, men det är bara min gissning. Får man inte dessa besvär tycker jag den är toppen, men för mig blir det alltså något annat framöver.

 

UPPDATERING av uppdateringen!
Alun slutade fungera efter några veckor, vet inte varför, men efter några turer med köpedeo av olika ”giftfria” varianter återgick jag på prov till den med bikarbonat, och har nu använt den i några veckor utan några som helst problem. Av alla aluminiumfria varianter jag provat är denna helt klart bäst, och den håller verkligen måttet. Även imponerande att jag kan använda den jag gjorde för ett år sedan utan att den härsknat eller visar några tecken på att ha blivit dålig.

Gör egen ekologisk deo (nytt recept!)

Det är dags för DIY igen!

Idag beställd jag massa grejer från Organic Makers för att göra egen deo.
De har en jäkligt bra grej på g i och med det här att de säljer ingredienser till att göra sin egen hudvård, och de är även gulliga nog att ha utförliga recept på allsköns smörjor och tvålar så att man vet exakt vad de rekommenderar och i vilka kvantiteter.
Man kan såklart även köpa snygga behållare till allt man skapar, typ en tjusig aluminiumbehållare, vilket jag föll pladask för. Väldigt svag för stilren metall.
Däremot bommade jag att köpa deras svinbilliga bikarbonat när jag beställde!
60 pix för ett kilo is the shit, det går inte hitta billigare, och det vet jag, för jag är både smålänning och bikarbonatshårtvätts-utövare.
Men nu har jag alltså redan lagt min beställning, och att betala frakten för bara en vara skulle ju smålänningen i mig inte gilla (och då pratar jag inte om bebisen, hen har nog ingen åsikt om just det).
Dessutom resonerar jag att den här deon säkert funkar superbra, och då vill jag såklart göra mer av den, vilket då blir ytterligare en beställning, varpå jag definitivt kommer slänga in bikarbonaten, och kanske mer än en påse.

I alla fall, detta är just nu på väg till mig:

Jag köpte tre av aluminiumdosorna, för att även göra deo till min vän M (och hennes roomie) om det visar sig att den funkar bra. M är också lite av en hippie-junkie, så hon hade säkert uppskattat att slippa stryka på ”vi-vet-inte-riktigt-hur-kroppen-egentligen-påverkas-av-den-här-metallen”-aluminium under armarna. (Det är nämligen då man betraktas som en hippie, när man ifrågasätter ifall något som vi använt i massa år nödvändigtvis är bra för den sakens skull.)
Alternativ två är ju att använda de aluminium-fria deos som finns i handeln, men jag har inte haft så bra erfarenhet av dem. Den bästa jag provat hittills är faktiskt den jag gjorde själv, men det finns ett par anledningar till att jag nu vill prova Organic Makers variant:

  • de nämner receptet jag använt tidigare, och skriver att de tycker att den här blev snäppet bättre
  • den jag gjorde blir lös och rinnig och appliceras därmed bäst via en gammal roll-on, men beroende på klimat så är den emellanåt för hård, och då måste man lägga den i varmt vatten en stund innan man kan applicera den

Så snart jag gjort den och provat den ett tag så kommer en recension, och funkar den så åker den upp på DIY-listan!

Let’s get ekologisk – del IV: hemmagjort sköljmedel

En sak många av oss gör en-ett par gånger i veckan är att skjutsa ut litervis med miljöfarliga tensider och allergiframkallande parfymer i våra avlopp, via våra tvättmaskiner. Jag har funnit att regeln för hur bra/dåligt ett sköljmedel är för miljön har ungefär följande algoritm; ju mer doft, ju sämre.

Detta är jobbigt för mig som är doft-narkoman. Jag använde tidigare sköljmedel som en galning, öste i hur mycket som helst, men sedan jag blivit lite mer upplyst fattade jag att det var helt oförsvarbart. Förstöra miljön för att mina lakan ska lukta gott? Det kändes inte särskilt sweet.

Först gick jag över till miljömärkta produkter, allt för kunna fortsätta parfymera skiten ur min tvätt, men snart insåg jag att även om det såklart var bättre, så var det ju ändå inte helt utan påverkan. De allra bästa miljöprodukterna sköt om ”Högsta möjliga biologiska nedbrytningsgrad” och ”Minimal belastning på vattenmiljön”, men fakturm är ju att de fortfarande är mer skadliga än att inget använda. Och även de bästa produkterna kommer i (nedbrytbara) plastförpackningar, som gärna rest några varv runt jordgloben innan de hamnat hos mig; snygga, färdigpaketerade och med ett rejält carbon footprint.
Så jag tog min goda vän Google till hjälp, och hittade snart en lösning som jag har använt sedan dess; ättiksprit och doftolja.

20140919_103642Alltså; du köper helt vanlig jävla ättiksprit, vilket märke som helst, och så skaffar du doftolja. Jag köper de sistnämnda på Amorina, och då inhandlar jag ett gäng åt gången, dels så jag har många olika sorter att välja mellan, och dels för att frakten inte ska bli så proportioneligt dyr.
För att kunna variera vilken lukt jag ska ha så häller jag ättiksprit direkt i sköljmedelfacket och droppar sedan i doftoljan. Favoriten är dock utan tvekan Äpple-doftoljan, den har jag alltid hemma. Jag har i ungefär 12-15 droppar per full maskin, då sitter det kvar lukt även när tvätten torkat.

Det här alternativet kostar nog ungefär lika mycket som sköljmedel, kanske lite mindre beroende på vilken sorts sköljmedel du använder idag, men den är helt ofarlig för miljön. Fördelen är också att när man inte vill ha någon lukt (som jag helst inte vill ha på vanliga kläder, utan egentligen bara på lakan och handdukar) så kan man skippa doftoljan helt och bara använda ättika. Har man handdukar som legat fuktiga och luktar lite funky häller jag i lite bikarbonat tillsammans med tvättmedlet, för bb och ättika tar bort all konstig lukt.

But wait, there’s more!

Bonustips för svåra fläckar:
Väteperoxid + bikarbonat!

Detta rekommenderas inte på färgade plagg, då det verkligen är effektivt, men på t.ex. ett vitt örngott som fått sig en fläck funkar det fantastiskt bra. Jag brukar borsta in det med en tandborste och låta det sitta en kvart innan jag slänger in det i maskinen.
Väteperoxid köper man för 33 kr på Apoteket, ochväteperoxid det går bra att hälla rätt i tvättmedelfacket när man vill fräscha upp sin vit-tvätt också. Det har ingen negativ miljöpåverkan, då det snabbt bryts ner till syre och vatten, så det är ju ett bra alternativ till klorin.
För lättare fläckar använder jag flytande Gallsåpa, det finns i de flesta välsorterade matbutiker.