Babypotting eller EC

Alltså, detta med att potta sitt pyttelilla barn = A.W.E.S.O.M.E.

Den faktiskt termen är kanske lite tramsig, men officiellt heter det EC, vilket står för Elimination Communication, där ”elimination” alltså betyder att släppa ut avföring.
Väldigt tjusig terminologi för något så basalt som bajs, tycker jag.

Jag upplever att begreppet ”pottning” har fått lite av ett bad rep pga att folk verkar förknippa det med pott-träning och något slags osunt tvång gentemot barnet, men det är inte alls det det handlar om.
Att potta ditt barn handlar i mina ögon snarare om respekt och omtanke.
Även om vi tänker att små barn inte bryr sig om kladd (jag menar, han gnäller ju inte när hela ansiktet är smetigt av bröstmjölk t.ex.) så är de faktiskt inte så himla annorlunda än oss, och de är som regel inte superförtjusta i att ha bajs i hela nedre regionen (därav gnäll när blöjan är blöt/bajsig). Dessutom är det ofta svårt att verkligen göra ifrån sig när man ligger plant eller sitter, det är ju inte den naturliga ställningen för tarmarna att rocka loss i. Kanske har ni sett enhörningen som bajsar ut perfekt regnbågsfärgad glass när han sitter korrekt med benen något upphöjda?

Så det EC innebär är att man ERBJUDER barnet en möjlighet att göra ifrån sig ordentligt utanför blöjan, men det är något man först och främst gör för barnets skull, och ingen annans. Verkar barnet verkligen inte tycka om det gör man det inte, utan detta är något som ska vara roligt för alla. Och det inkluderar dig, lägg det på en nivå så att du tycker det är kul!

Så här gött kan det va!

Så här gött kan det vara att gå på pottan!

”När kan man börja?” är en vanlig fråga, och svaret är när barnet är utanför livmodern.
Innan dess rekommenderar jag det inte.
Det krävs ingen som helst kunskap vare sig från dig eller barnet, det krävs bara att du har en toalett och/eller hyfsat stort handfat samt två armar, tillräckligt starka att hålla ditt barn. Och dessa saker önskar jag dig vare sig du tänker potta ditt spädbarn eller ej, för de är super-praktiska att ha!

Sedan kan man köpa en liten insats till toasitsen så snart barnets nacke och bål är tillräckligt stabila för att sitta själv med stöd. Den här Bumbositsen är typ det bästa som hänt mig och Algot!

I början kan det vara lättast att rutinpotta, dvs erbjuda barnet toan/handfatet stunder när det vanligtvis gör ifrån sig. För de allra flesta barn är detta under/direkt efter matintag, vid uppvaknande och för vissa härliga själar även så fort man tar av dem blöjan (projektil-bajs, here we come!).
För min lille lirare stämmer de två första, sedan bajsar han såklart på andra stunder också, men dessa är mer eller mindre säkra kort. En bra regel är att alltid erbjuda elimination när man ändå byter blöja.

Man kan också försöka tyda barnets (ofta ganska tydliga) fysiska tecken på att något fuffens är på väg att äga rum i brallan, vilket inte sällan involverar särskilda miner och/eller aktiviteter med tungan/munnen. Ibland tar de ju i så att de nästan grymtar lite, vilket såklart är just-poopingen dead giveaway, andra är lite mer subtila och sticker ut tungan eller börjar puta med läpparna eller koncentrerar sig fasligt på något en bit bort. Eller så ser barnet bara oförklarligt glad ut, det är kanske den mest förvirrande.
Det finns nog lika många olika tecken som det finns barn men ofta kan man se ett visst mönster efter några bajsblöjor om man är uppmärksam!

För mig som använder tygblöjor (inlägg om detta kommer!) finns det ett extra incitament att lyckas fånga kiss (och i synnerhet bajs) i toaletten eller vasken, eftersom jag då besparas en smutsblöja. För er som använder engångsblöjor är det en mindre blöja som behöver köpas, och det är ju inte heller så dumt!

8 reaktion på “Babypotting eller EC

    • Hej Hanna!
      Jag fyndade den för 200 kr på Blocket, och jag har hört flera som har hittat dem där, så det borde ligga ute då och då. Kostar runt 300-500 kr i handeln och finns bl.a. på Jollyroom (slutsåld senast jag kollade dock) och vissa Babyproffsen eller Lekia-affärer. Annars finns det en superbra grupp på Fejjan som heter ”Blöjfri bebis – EC köp/sälj/skänk” så där borde du kunna hitta den om inte annat!
      Den jag har är den ”gamla” varianten, och från vad jag hört är den att föredra, men jag har ju inte provat något annat så jag vet inte. Hålet ska tydligen vara större och kanterna lite lägre, och det hade jag inte velat ha, men det beror väl på bebisens ålder och andra saker. Kan vara bra att tänka på bara, att den just nu finns i två varianter!

  1. Ja men visst är EC helt underbart (speciellt med tygisar). Kontakten jag får när jag står och grodhåller vår lilla gosse är ju underbar.

  2. Men är det en bumbosits? Jag trodde de var för att sitta på golvet innan barnet kan sitta själv, inte för toan? Tacksam för svar!

    • Du har rätt! Det här heter nog egentligen toainsats men det är av samma tillverkare/märke, Bumbo 🙂
      Vi har både stolen och toasitsen, tycker de är super.

  3. Så roligt att läsa en blogg med någon som ecar och använder tyg. Min son är tre månader och vi har ecat sedan födseln. Nu är vi dock i en svacka sedan någon vecka tillbaka med mycket bajsblöjor men jag hoppas vi kommer på banan igen.
    Men oftast håller vi det för oss själva trots att man bara vill ha en föreläsning för alla man träffar om varför det är så bra.
    Jag menar. Är det inte lite konstigt att vi lär våra barn att bajsa i blöjan och sedan när de är typ två tre år ska de helt plötsligt lära sig att det är fel. Haha
    Tack för en bra blogg

    • Vad roligt, tack!! 🙂
      Jo, jag känner mig själv lite som the odd one out i min mammagrupp på BVC. Jag kan förstå det lite; jag är hon som sjalar sitt tygblöjeklädda barn som hon även pottar och tecknar med – cray cray! Häromdagen frågade en av de andra mammorna, ”läcker tygblöjorna mycket?”, vilket jag tyckte var intressant. Ingenstans i hennes värld fanns det att de inte läckte, det var bara en fråga om hur mycket. Jag var sugen på att svara ”mindre än dina plastblöjor” men så gör man ju inte, hon menade ju inget illa. Men vanföreställningarna är rätt många och emellanåt blir jag lite defensiv. Det påminner om när en köttätare ifrågasätter varför man inte äter kadaver, känslan av ”är det verkligen DU som ska ifrågasätta MIG?”
      Tack för att du läser och hoppas ni kommer ur svackan!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *