Kategori: gravidmage

Publicerat

OMG bananbröd!!

Frysen är fylld med kärleksmums, frallor och matlådor.
Jag är fylld av en alltjämt växande bebis, och väldigt sugen på att få släppa ut honom. Men det är ju inte upp till mig.

v.40+5Vecka 40+5.
I väntans tider måste man sysselsätta sig. Vi har haft mycket bananer hemma sedan några veckor för det vill jag ha med mig till förlossningen, som snabbt och bra snack om man behöver energi. Något lite nyttigare än de 12 snickers som vi har nerpackat, he he.
Men eftersom bebisen aldrig kommer så måste ju bananerna ätas upp på något sätt, och det gör jag vanligtvis till fil och flingor på morgonen. Förra omgången bananer blev dock lite väl brunprickiga innan de hann bli uppätna, så de två sista fick jag skära upp i småbitar och frysa in till smoothies.

Nu var det två fräkniga rackare kvar igen, men jag hade slut på filmjölk så jag tänkte att jag skulle hitta på något annat med dem istället. Googlade runt lite och hittade ett recept på bananbröd, eller banana bread som det heter i de delar av världen där detta är en grej.

När jag bodde i Sydney var jag BESATT av banana bread. Jag jobbade på café och varje morgon slängde jag in en skiva i toastern och tog ut den först när den hade fått rejält med färg och nästan lite knaprig yta, och så bredde jag på rikligt med smör. Sedan var det 30 sekunders njutning tillsammans med morgonens första soy flat white, innan arbetsdagen satte igång på riktigt och frukost-ruschen kom och krävde all min uppmärksamhet.
Men det där bananbrödet alltså. To die for.

Nu hade jag ju inte några orealistiska förväntningar på att första försöket med ett random recept skulle komma ens i närheten av denna säkert över-hypade minnesbild av sagda fikabröd, men OH MY LORD, det var som att slungas tillbaka till Juice and Java Lounge på Elizabeth St i Surry Hills när jag tog första tuggan.
Så nu måste jag ju dela med mig av receptet, för även ni som aldrig tidigare smakat på just detta bakverk har ju fungerande smaklökar som kommer berätta för er att detta bananbröd är vad Kanye West sjunger om i ”The Good Life”.

Som vanligt är det skrämmande enkelt att slänga ihop, för så gillar jag att rulla när jag bakar. Förutom timmen i ugnen tar det typ 10 min att blanda ihop, och det tycker jag är alldeles lagom förberedelsetid.

(Receptet nedan är med 4 bananer, men eftersom jag bara hade två kan jag intyga att det gick bra att halvera utan att proportionerna blev skeva. Enda problemet då var att jag inte fick höjden på brödet, eftersom jag inte hade en halv bakform, men det är ju bara en estetisk fråga. Jag hade pumpafrön i mitt bröd, och det blev supergott.)

Ursprungsreceptet är amerikanskt, så därav måttangivelser i cups, men för dig som inte har ett sånt mått hemma har jag angivit det i dl också.

Bananbröd (1 limpa)

  • 1⁄2 cup ekologiskt smör (1,2 dl)20150924_105621
  • 1 cup ekologiskt socker (2,4 dl)
  • 2 ekologiska ägg
  • 4 mogna KRAV-bananer
  • 1 1⁄2 cups ekologiskt vetemjöl (3,5 dl)
  • 1 tsk bikarbonat
  • 1⁄2 tsk salt
  • 1⁄2 tsk ekologiskt vaniljpulver
  • valfritt: valnötter / pumpafrön / tranbär / etc

 

Gör så här:

  1. Vispa ihop smör och socker i en skål, gärna med elvisp.
  2. Mosa bananerna med en gaffel i en annan skål och vispa samman med ägget med en gaffel.
  3. Häll ner bananröran i skålen med sockret och smöret. Blanda väl.
  4. I en tredje skål, blanda mjöl, bikarbonat and salt och häll i den blandningen i skålen med allt det andra. Släng i vaniljpulvret och blanda ordentligt.
  5. Smöra en bakform och häll i blandningen
  6. Baka i nedre delen av ugnen i 175 grader, 60 minuter.
  7. Ta ut och låt svalna lite innan du skär den.
    Brödet funkar väldigt bra att frysa in.
    Om den ska ätas inom några dagar bör den förvaras i kylen.

 

Publicerat

När ungen ligger fel

Vi var på profylax-kurs förra helgen och fick lära oss allt om hur en förlossning kan gå till, och på vilka sätt det kan gå snett. En variant som kan vara problematisk är såklart om ungen ligger fel i magen, dvs med huvudet upp istället för ner. Sker det så väntar man till vecka 37 innan man gör ett ”vändningsförsök”, vilket består av att man får en spruta med något som gör att livmodern slappnar av, en läkare oljar in magen och försöker sedan vända barnet med händerna.
Funkar inte det väljer man mellan att föda i sätesbjudning eller planerat kejsarsnitt.

Vår lille knodd låg rätt på vårt 3D-ultraljud, men hade hunnit vända sig igen till senaste besöket hos barnmorskan, så nu håller vi tummarna för att han gör en sista 180-graders volt innan vecka 36-37 så att jag slipper tänka på hur jag vill göra. Det lutar åt kejsarsnitt, men det vore skönt att slippa välja. Allra helst ser jag ju att han ligger rätt och jag får föda fram honom.

Men nog om tråkigheter, nu måste jag få bjuda på dagens outfit-tips!
Nej, detta kommer aldrig bli that kind of blog, men jag är så ofantligt sur över hur lite gravid- och amningskläder det finns, och ännu surare blir jag över att det som finns främst finns på nätet där man inte kan prova först, och att de även säljs till ganska höga priser, särskilt med tanke på hur kort tid man faktiskt har de här plaggen. Har letat rätt mycket på andrahands-ställen som Blocket och i olika grupper på Facebook också, men är inte direkt superimponerad över det skrala, trista utbudet.
(Jag fick i och för sig tag i inte mindre än 8 begagnade amnings-bh’ar av en tjej i en amningsgrupp på Fejjan mot att jag betalade portokostnaden, och det var en hit, eftersom många amnings-bh’ar är dyra, och det dessutom är så gott som omöjligt att veta vilken storlek just jag kommer få när tuttarna är sprängfyllda med mjölk.)
Men när jag då hittar en vanlig, mjuk, skön trikåklänning från H&M Basic för 149 kr, tillsammans med en kort topp för 49:50:- som funkar hur bra som helst så måste jag såklart dela med mig till alla som delar min mammakläder-frustration.
En perfekt sommar-outfit för under 200 kronor!

I helgen ska jag till Stof & Stil och köpa ekologiska GOTS-tyger för att sy en egen amningskudde. Tror även jag har nästan allt för att packa förlossningsväskan, och det känns som en mysig grej att göra tillsammans med sambon innan det är dags för mig att sluta jobba och bara gå runt hemma och vara rund och otymplig och låta hjärnan förbereda kroppen på att den snart ska klämma ut ett bowlingklot.

Den 11 aug firar jag och söta sambon ett år som förlovade, 12 aug fyller den söta lilla sambon år, 18 aug är nästa gravkontroll (där vi hoppas att ungen ligger rätt) och den 28 aug jobbar jag min sista dag innan mammaledigheten!

Sista rycket nu!!

Publicerat

Ultraljud i 3D!

Här borta i preggo-land glider allt på som vanligt, och idag är vi i vecka 31+0.
Magen mår bra och det gör katterna också.

Vi har förvisso bara en halvbra semester pga bara halvbra väder, men jag har en helbra graviditet, so far helt utan krämpor! (Påminn mig att ta i en stor bit trä innan jag avslutar det här inlägget, för så får det gärna fortgå.)
Jag har alltså ingen foglossning, inga sura uppstötningar och ingen överdriven trötthet (även om jag orkar lite mindre nu än tidigare och somnar ganska lätt när jag väl vilar). Jag mår på det hela bra och tycker livet är gött. Märker kanske av lite mer labilitet i humöret dock, lite som i början av graviditeten, men inget alltför hemskt (fast då har iofs inte sambon fått yttra sig).

Jag har en vän vars barn föddes med hjärnskador.
Läkarna säger att det blev så pga en infektion som min vän inte ens märkte av, men som skadade barnets hjärna. När hon frågade om detta hade kunnat märkas vid ett senare ultraljud (de som vården har skurit ner på och ej längre erbjuder per automatik) så var svaret ja. Hade hon gjort ett efter vecka 30 så hade de kunnat se att barnet var ovanligt litet, vilket tydligen hade givit dem en indikation på att något inte stod rätt till.
Vad man som blivande förälder gör med den informationen vet jag inte, men jag tycker om att ha så mycket information som möjligt, även om den informationen är negativ.

Vi bokade i alla fall in ett extra ultraljud, och vi valde ett i 3D eftersom prisskillnaden bara var några hundra (990 kr för ”vanligt” och 1300 kr för 3D).
Och igår fick vi alltså se fejset och fossingarna på vår lille gullapa för första gången!

CHECK HIM OUT!

 

Han ser ut att ha fått sin mors runda kinder och sin fars utstickande pannben.
Med andra ord; den här ungen kan inte bli annat än sketasnygg.

Efter nästa vecka är min semester över och jag återgår till jobbet, men bara fram till den 8 sep, för jag har äntligen bestämt (efter diskussioner med folk som faktiskt har fått barn) att inte vara sådär löjligt ambitiös och försöka vara kvar på jobbet in i det sista. Rätt skönt att ta det lugnt några dagar innan beräknat BF (18 sep), säger de som gjort det, och jag börjar förstå att det nog kan ligga något i det, nu när jag börjar känna av lite mer trötthet.

Dessutom tänker jag fullständigt SUPA hallonbladste från vecka 35 så att jag kanske kanske kanske kan få klämma ut ungen tidigare, eller iaf inte behöver gå över tiden så där vansinnigt mycket.

Men nu åker vi till Knäbäckshusen och maximerar soltimmarna och semestern, och passar på att få lite färg på den runda magen! 🙂

 

 

 

Publicerat

Järn och semester

Järntabletterna var en PAIN IN THE ASS när jag först blev gravid och vår BM bad mig äta dem för att höja mina värden (som då låg på rätt stadiga 124).
Men eftersom jag mådde direkt dåligt av Niferex, och efter några dagar även av Duroferon, så bad jag att få prova ett annat alternativ som jag läst om på en annan blogg; nässelpulver.
Jag köpte shitloads av det här mirakelmedlet (som skulle vara rikt på järn) och blandade ut en rågad tesked med juice varje morgon och kväll, och drack det med glädje över att slippa tabletterna. Men månaderna gick, och värden dalade. Vid senaste besöket hos BM (glukosbelastningsprovet) sa hon att jag nu var tvungen att äta två tabletter per dag (förra gången hade jag kommit undan med en varannan dag). Jag accepterade detta (då järnvärdet låg så lågt som 109) och plockade fram den hemska Duroferon-asken igen.
Men denna gången mådde jag inte dåligt av dem.
Alls.
Faktum är att jag inte ens märker av dem.

Det fina i kråksången är alltså att jag nu kan tillgodose mig järn utan att må skit, men det tråkiga är då att nässelpulvret inte fungerade. Jag är ju en sucker för naturliga alternativ, men jag är däremot inte efterbliven, så jag fattar ju att jag måste acceptera när de faktiskt inte funkar.

Igår börjar vår semester, och jag inledde med frukost i trädgården. Jag tjuvstartade redan i förrgår med att lägga smultron i flingorna, och igår gick jag all in och knep några jordgubbar från odlingarna. Det har ju varit en ganska seg och kall vår/tidig sommar, så allt odlat ligger ju en bra bit efter, men det passar ju perfekt. Jordgubbar hör till sommarlov och semester, så det gör mig inget att de väntade med att mogna tills nu.
Lukten av lavendelkrukan intill mig, ljudet av fåglar och surrande flugor och humlor, och smaken av söta, solmogna jordgubbar – det är sommar!

Efter frullen, när sambon vaknat och fått i sig lite kaffe, tog vi ett dopp i kalkbrottet.
Sedan gick vi hem och tog en middagslur i en skuggig del av trädgården innan några vänner kom förbi på strandhäng och trädgårdsgrillning.
Efter det, kvällsdopp vid utsikt av bron.

Kort sagt, nu är det semester på riktigt.

Publicerat

Trosskydd i tyg och hemmaodlat

Idag vill jag tipsa om en härlig tös som heter Hanna Michnik som driver en sida som heter tygbindor.se. Denna människa skapar tygbindor, trosskydd i tyg, amningsinlägg och lite annat till självkostnadspris, om ni nu har hört talas om något så vackert och anti-kapitalistiskt! Given anledning till detta på hemsidan är för att hon anser att alla ska ha råd med tygbindor, och det är supersnällt, men mitt personliga förslag är att alla som har råd kanske kan tänka sig att betala lite över hennes mega-rea-priser, delvis för att man på så sätt visar att man respekterar en annan människas tid, men även som ett sätt att säga TACK för hennes osjälviskhet gentemot de som är mindre välbärgade.
Men det är bara mitt förslag, priserna på hemsidan är ju det som annars gäller!

Jag är i alla fall i färd med att beställa riktigt uppsugande tygbindor för de första dagarna efter förlossning, samt lite lättare dagbindor för tiden efter det, några amningsinlägg, samt lite olika PUL-påsar för förvaring av dessa.
(Bör kanske också nämnas att jag inte har någon personlig relation till denna Hanna, utan har bara stött på hennes namn via Facebook-sidan för tygblöjor och gillade det hon gör.)

I övrigt så har ju sommaren fått en ganska seg start, trots att man bor i landets sydligaste del, så de där tomatplantorna som jag vårdade som en öm moder i flera veckor har ju inte uppvisat ett enda litet skott än (otacksamt!), trots att de varit utplanterade sedan ett tag nu. Gurkplantan ploppar dock ur sig gurkor som på löpande band, så den är vi mycket nöjda med!
Hittade lite oväntat en krusbärsbuske inkilad mellan hörnet på vår tomt och en stor jordhög, och den ville vi såklart rädda. Den var djävulskt svår att gräva ur, men vi lyckades få ut några rötter som vi planterade i två stora krukor med förhoppning att den tar sig. Den hade redan börjat ge frukt, så det kanske inte blir något för oss förrän nästa år, but oh well.

Fläder verkar inte bry sig så mycket om väderleken, så den lilla fläderbuske som letat sig in i vår syrénbuske har vi nu skördat på blommor, och så har vi gjort några liter ekologisk fläderblomssaft som står och drar för andra dagen. Lyxigt med saft från egen trädgård!
(Vi har inte tappat upp den på flaska eller provsmakat än, så jag återkommer med recept och utvärdering när jag vet hur det blev.)

Jordgubbar och smultron är på väg, och rosorna gör en välkommen comeback med lite fler utslagna blommor. Jag hoppas verkligen att vi får en hyfsad sommar det här året, för det här preggot har inga utomlandsplaner! Reseskyddet i hemförsäkringen gäller ju inte efter vecka 28+0 och där är vi om 6 dagar, så det blir till att hålla sig inom Sveriges gränser. Men vi drar väl till stugan i Småland och donar lite där istället, det är semestrigt eftersom det inte riktigt finns vettig täckning där (så sambon kan inte tillbringa dagen med näsan i datorn). Då måste han spela yatzy med sin tjej, haha! När vi spelade igår fick jag yatzy 3 gånger, så jag förstår om han tycker att det är sådär kul 😉

Eftersom generositet är en stark sida hos mig (i alla fall enligt mitt horoskop) så bjuder jag även på en uppdaterad bild av min goa tjocka mage! Idag är det alltså vecka 27+1.

Vecka 27
Vecka 27

Lillgrabben som är anledningen till denna plötsliga protuberans är livlig och glad och sparkar ganska mycket och ofta, och det är man såklart tacksam för. Jag har gnällt på att han ibland sparkar lite väl livligt runt 5-snåret på morgonen, men vill poängtera att jag också är känd för att oroa mig om jag inte känt en spark på 7-8 h, så i valet mellan de två väljer jag sparkar klockan 5 anytime.

Har inhandlat ännu fler tygblöjor (it’s an obsession) och även hunnit skaffa en begagnad Avent bröstpump, och jag letar just nu efter en bra babysitter. Har läst mycket gott om BabyBjörn så jag letar på Blocket.se varje dag efter en begagnad sådan till hyfsat pris. Preloved is the shit!

Sambon tycker ibland att jag stressar för mycket med inköp, men jag gillar att ta det pö om pö, så att man inte plötsligt har en lista på 20 artiklar att beta av på en och samma gång/lön, och dessutom så är det lättare för mig att slappna av och förbereda mig mentalt på förlossningen och barnets ankomst om jag inte parallellt behöver tänka på alla andra tusen grejer som ska vara klara innan födseln. Dessutom – hälsar smålänningen i mig – så märks det ju inte lika mycket ekonomiskt om man fixar några grejer per månad, och framförallt så hittar man ju bättre deals om man inte MÅSTE ha det snabbt, utan kan tacka nej till halvdana begagnat-annonser tills en riktigt bra affär dyker upp.