DIY: billigt puder med Arrowrot!

Satan i gatan vad man kan spara pengar om man gör en lätt re-think på ingredienserna i skafferiet! Jag hade läst någonstans att man kunde göra eget puder av arrowrot och kakao, så det provade jag för ett tag sedan, men i ärlighetens namn tyckte jag att det fungerade skitdåligt. Kanske gav jag det inte tillräckligt många försök, eller så hade jag fel/dålig borste, men för mig blev det ingen hit iaf. Ojämnt och flammigt och ingen vidare snygg/trovärdig färg. Även om det skulle blivit snyggt hade jag såklart varit lite orolig över hur det skulle se ut om man råkade ut för regn eller om man svettades. Kladdkaka? Trots att jag himmelskt gärna ville att det skulle vara en skitbra grej (pga naturliga, billiga ingredienser) var jag tvungen att inse att det inte var för mig.

Men så var jag på väg att köpa nytt Bare Minerals-puder, då jag en gång för 6000 år sedan köpte ett helt kit och fastnade för en av de 5 tonerna; medium beige. Den var riktigt bra på mig, och puder var mer eller mindre min standard-avslutning på ansiktsvården vardagar tidigare, då jag primärt använde olja för återfuktning/återfettning/rengöring etc, och därmed hade något glansig yta utan. (Nu är det inte längre så, för jag råkade lyssna på Kakans podd Under Huden och blev helt hänförd/förstörd över hur mycket det finns out there, och så började jag köpa på mig allsköns produkter. Jag snöar lätt in på saker, och vi får se hur länge detta håller. Det ska vara avsevärt mycket bättre för att jag ska fullständigt strunta i allt vad innehållsförteckning och pris heter, och än har jag inte blivit helt förälskad i något av allt jag köpt på mig.)
Men iaf, poängen är att jag hade för avsikt att köpa en burk med Medium Beige.

Dock så kvarstod en mycket sällan använd burk i skåpet från detta kit-inköp någon gång långt innan Jesus födelse, och det var tonen ”Warmth”. För varm på egen hand, och det där med att blanda puder i de små locken har jag aldrig varit bra på, det blir mest stökigt.
Efter att Medium Beige tog slut använde jag BM’s ”Mineral Veil”, då detta ju inte är alls är ett täckande puder, utan bara en matt avslutning. Arrowrot funkade precis lika bra som sådant, så det var jag ju såklart fett nöjd med.
Innan jag satte mig vid datorn för att beställa Bare Minerals Medium Beige så ville jag experimentera lite, eftersom jag hade så mycket kvar av Warmth. Så jag blandade pyttelite sånt med massa arrowrot, OCH HERRE MIN SKAPARE VILKEN TUR!!!!

Det blev skitbra.

Jag har använt denna kombo i 3-4 månader nu, och det måste vara världens bästa och billigaste pulver (kanske näst efter kakao för de som lyckas bra med det), iaf för min hudton. Har man kallare toner, och/eller betydligt mörkare är det nog inget jättebra tips, men för en blekfis som mig själv används ju väldigt mycket av arrowroten för 12 kr burken från Ica, och betydligt mindre av Bare Mineral’s lite dyrare Warmth.
Som bonus väljer man ju själv EXAKT vilken ton man vill ha (så länge man rör sig i de varmare regionerna då), vilket innebär att man kan skapa några olika nyanser beroende på vad man är ute efter. (Jag som är en sminkmässigt tråkig prick vill ju egentligen bara ha det som ser så naturligt ut som möjligt, så jag har i stort sett ett puder i min egna hudton, men såklart blir resultatet jämnt och fint istället för en sjö av röda kinder, massa åldersfräknar och annat som är charmigt men inte snyggt.)
Arrowrot bara råkar vara bra för hud som har benägenhet att få finnar också, som en härlig liten bonus.

Well det var dagens budget-tips, och det kan ju sitta fint så här efter jul när en del av er säkert har spenderat löjligt mycket pengar på att köpa en bakmaskin till er kära sambo (som t.ex. min sambo gjorde). Recension på denna kommer såklart när jag hunnit testa skiten ur den.

God jul och gott nytt år på er!

Fläderbärsgelé

Idag provade jag att göra gelé på fläderbär!
Jag visste inte att fläderbusken gav bär på sensommaren, och då gick det ju inte heller veta att man kunde göra sylt, saft och gelé på dem, men på en promenad med svärmor informerades jag om existensen av sagda bär, och en googling senare visste jag resten.
Svärmor är för övrigt anledningen till att jag överhuvudtaget hinner prova nya recept, så henne har jag mycket att tacka. Idag gjorde jag även Apple Butter och päron- och äpplechips, och ikväll ska jag sätta degen till mitt goda äppelbröd igen. Hushållet ÄLSKAR det och det går åt nästan en limpa om dagen! Tur att det är så förbannat enkelt att göra.

Men åter till gelén. Väldigt enkel att göra även den, och med råvaror som dinglar både här och där i trakten. Vi har lite fläder på vår bakgård också, men det såg jag först efter att jag bett svärmor plocka åt mig på sin promenad med lillen.

(Kan vara bra att veta bären är giftiga råa, särskilt om du har barn som är rörliga! Tappar du det på golvet så får du plocka upp det illa kvickt så någon liten inte hinner pilla in bäret i munnen.)


Fläderbärsgelé
 
Förberedelse
Tillagning
Total tid
 
Gör gelé på bär från naturens skafferi - win win win win win!
Gottegris-poäng: 5 av 5 - väldigt sött
Ingredienser
  • 3 dl fläderbärssaft (400 gram blev 3 dl saft för mig).
  • 2,5 dl Gelésocker Multi
  • 1 tsk citronsyra
Gör så här
  1. Gör först saften: rensa och skölj bären.
  2. Lägg dem i en kastrull och häll i vatten så att det precis täcker.
  3. Koka kraftigt i 10 minuter. Mosa bären med potatismosare eller visp då och då.
  4. Sila.
  5. Blanda saften, gelesockret och citronsyran och låt koka upp. Dra av efter att det kokat i 30 sekunder.
  6. Häll upp på varma, rena glasburkar och förslut direkt för att skapa ett vakuum.

 

 

Vegansk bananpannkaka – 3 ingredienser

Ibland har jag besök av vänner som är lite bättre än mig, dvs sådana som är faktiska veganer på heltid, och inte bara hobby-vegan som jag. Då är det trevligt att ha lite koll på vad som faktiskt smakar bra av alla olika veganrecept som finns out there, och det här är definitivt ett av de som funkar!

Vegansk bananpannkaka - 3 ingredienser!
 
Förberedelse
Tillagning
Total tid
 
Goda bananpannkakor som går fort att göra och med bara tre ingredienser. Blir annorlunda i konsistensen från "vanliga" bananpannkakor men väldigt smarriga!
: Frukost
Gottegris-poäng: Vegan
Ingredienser
  • 1 mogen ekologisk banan
  • 1 rågad dl ekologiska havregryn
  • 3,5 msk valfri mjölkvariant
Gör så här
  1. Mixa allt till en jämn smet i blender.
  2. Olja en stekpanna ordentligt (jag använder kokosolja) och klicka ut små plättar.
  3. Grädda tills de går att vända utan att ha sönder dem, och låt få färg och yta på andra sidan.
  4. Servera!
Att tänka på
(För mig funkar det bäst att först mixa grynen, sedan addera vätskan och mixa igen, och sist mixa ner bananen i små bitar. Men har du en riktigt grym blender kanske du kan slänga i allt på en gång!)

 

Servera med lönnsirap eller färska bär och valfri variant av grädde, eller bara som de är.

(Kan även tipsa om att min 10-månaders ÄLSKAR dessa, och då receptet inte innehåller något tillsatt salt eller socker är det ju perfekt för bebisar!)

IKEA-hack: Gör ditt egna (fejk-)marmorbord för 139 kr

Alltså…! Detta fejkade marmorbord är min bästa IKEA-hack än så länge, så sjuuuuukt nöjd.
Och sambon som ofta är skeptisk till mina påhitt sa förvånat ”det blev ju riktigt bra. Fan vad snyggt!”
Det är alltså det högsta betyg ett DIY kan få i min värld.

Detta är gjort på två IKEA-bord i vardagsrummet från deras PS-serie. Ytan på bordsskivan är gjord av en ganska dum plast, som är matt och porös och därför blir repig lätt. Den absorberar även viss smuts, som sot från kaminen och annat skit. Med det sagt var det liksom svårt att göra något med den som skulle skapa ett sämre resultat än vad vi redan hade. Och eftersom dekorplast går att dra av även efter flera år så kunde jag inte se faran med att ge det ett försök. SÄRSKILT INTE EFTERSOM KOSTNADEN BARA SKULLE BLI 139 KRONOR sa smålänningen inom mig lite halvlågt.

Kostnaden består av dekorplast från Bauhaus samt ett appliceringskit. Jag var på väg att inte köpa det sistnämnda för jag tänkte att det är bara sånt där de lurar på en fast det går lika bra med en linjal eller fodralet till en cd-skiva (har för övrigt ingen sån hemma), men gör inte den snålmissen, är ni snälla. Köp kitet som är avsett till detta, please, eller skit i att göra det helt. Det är liksom inte värt svordomarna när man inser att man sparade 40 kr på att göra ett dåligt jobb.

Jag kan även intyga att jag inte får något pekuniärt tack från Bauhaus för dessa länkar då jag generellt avskyr den butiken och deras hälsovådligt okunniga (och tillika ointresserade) personal, något jag säkert redan nämnt någon gång i denna blogg. Om inte annat så vill jag nämna det här; jag hatar Bauhaus. Men man kan inte bojkotta allt man inte gillar, då blir det inget kvar.

Nåväl, hur man gör fattar ni ju själva;

  • Rengör ytan ordentligt och se till att den är helt torr.
  • Skär till dekorplasten med tillräckligt (gärna mer än nödvändigt) marginal så att den gott och väl täcker kanterna samt delvis undersida (beroende på hur er bordsskiva ser ut, givetvis)
  • Börja på en kortsida (om en sådan finnes), och arbeta dig långsamt fram som snubben i den här videon
  • Tips! Vik inte fast någon av kanterna förrän hela ytan är bra, helt utan luftbubblor. Jag gjorde det misstaget åt er bara för att konstatera att det blev skit och jag sa massa fula ord och fick göra om det. Det kan ni ju få slippa.

Barnkläder, barnvagn, bärsjal

Vi har faktiskt börjat få avklarat en del babysaker, och det är dags att se över vad som finns och vad som fortfarande behöver ordnas. Åtminstone om man som jag ibland blir stressad över något så simpelt som att vi inte köpt nappflaska trots att det är flera månader kvar.
Nu är ju inte barnkläder det enda man behöver få ordnat innan ungen tittar fram, och jag bor ju med en kille som är jättehärlig men som inte har en särskilt planerande hjärna, vilket medför att jag känner pressen av att jag måste ha bra koll, jag måste se till att allt blir fixat. Bilbesiktning och beskärning av rosorna såväl som bilbarnstol och förlossningsväska.
Och ironiskt nog så är det ju också jag som absolut inte ska hålla på och vara stressad, så det är väl bra att jag fixar alla grejer så att jag kan slappna av och känna mig förberedd.

Vi fick i alla fall inhandlat barnvagn och bärsjalen Moby Wrap i helgen (stort tack till Blocket.se), och i veckan har jag även shoppat lite nyföding-grejer! Hittade en swap/second hand-butik nära mitt jobb där jag scorade bebiskläder för mellan 10-40 kr. Blev 7 plagg för 170 kr = KAP! Miljövänligt att inte handla nytt, plus att alla eventuella kemikalier är sedan länge urtvättade, och för att vara miljövänlig och kemikaliefri betalar man alltså mycket mindre. My kind of logic. Vissa av barnkläderna var dessutom tillverkade av ekologisk bomull, double whammy!
Köpte även lite nya ekologiska barnkläder på Åhléns, ungefär samma antal men för 434 kr. Inte lika mycket winning!-känsla, men ändå, det hanns med på en lunchrast.

Att ha klarat av barnvagnen är ju en big deal, och det blev en Kronan Duo. Den låg ute på Blocket för 3000 kr men jag prutade ner den till 2500, och åkte och hämtade samma dag. Det enda jag inte fick med var en fungerande pumpslang, men en helt ny pump kostar bara lite över hundralappen, och kanske kan man beställa bara slangen ännu billigare.
Bärsjalen var ekologisk, nästan oanvänd och kostade 250 kr.

Och för att ni inte ska oroa er över plantorna så kan jag avslöja att gurkorna växer superfint, och den största bara är en-två dagar från att skördas! 9 cm ska bli 10 innan man ska plocka den, som jag fattat det. Det är en Picolino F1, och den ska tydligen vara jättegod. Min allra första hemmaodlade minigurka, very exciting!
Tomaterna gör inte så mycket än, utan att växa en massa på höjden, men i helgen hoppas jag rensa lite i rabatterna och slänga ut pallkragarna för odling av lök och potatis, så då kanske vi även vågar oss på att plantera ut tomaterna. De har fått vara ute några test-timmar per dag för att vänja sig vid sol och vind, men det känns inte som om det blivit tillräckligt, så kanske får jag ställa dem i krukor som jag lätt kan bära in kvällar/blåsiga dagar, alternativt bygga ett tillfälligt vind/sol-skydd för dem.

Ni kan känna er trygga med att ni kommer få bilder så snart den första lilla tomaten kikar fram. Katter och odling går man aldrig hungrig på för länge när man läser den här bloggen.

 

 

 

 

DIY: hemmagjord sugar & coffe body scrub

body scrub 2Det finns en miljon olika recept på hemmagjorda scrubs, och alla är bättre och billigare än det man köper i butiken. Dessutom är de busenkla att göra.
Personligen hänger jag inte upp mig så mycket på att göra dem efter just ett recept, då det egentligen bara handlar om ett par saker:

 

  • ha något som är skrubbande, dvs något med textur, t.ex socker eller salt
  • blanda med någon slags fuktgivande ingrediens, vanligast olja
  • välj om du vill tillföra doft, eller en tredje välgörande ingrediens (i mitt exempel; kaffesump)

 

Så när jag känner att jag behöver skrubba till huden brukar jag bara blanda ihop det som finns hemma. Idag blev det alltså en sugar & coffe body scrub.
Jag brukar göra små satser då den görs av färskvaror som inte nödvändigtvis håller i all evighet, och jag förvarar glasburken i kylen.

body scrub 1

 

Gör så här:

-Blanda 1/2 del socker med 1/4 del kaffesump och 1/3 olja.

-Massera in blandningen när du duschar, och skölj av.

-Säg hej till ren, len och fräsch hud!

 

 

Har du inte sötmandelolja rekommenderar jag druvkärnsolja, men även vanlig hederlig, olivolja funkar prima, eller solrosolja/rapsolja.

En del behöver kanske bara klappa kroppen torr med en handduk efteråt, men om du är som jag vill din hud ha ytterligare lite fukt, och då smörjer du dig helt enkelt med hudolja eller kräm.

Jag har fått väldigt torr hud på kroppen sedan jag blev gravid, till skillnad från vad man väntade sig (vad hände med ”the preggo glow” liksom?), så jag gör den här någon gång varannan vecka för att återfukta så gott det går utan att skrubba för mycket.
Min favorit-hudolja att smörja mig med generellt är druvkärnsoljan som jag nämner ovan, den passar min hud väldigt bra. Men för skenben/vader, som ofta är torra på mig, använder jag helst fetare oljor, som sötmandelolja, olivolja eller rapsolja.

Det är bara att experimentera tills du hittar en kombination som funkar bra för dig!

(Var noga med att skölja rent duschen då kaffet annars kan fläcka ner badkar/dusch/kakel/klinkers.)

Sjuk, sur och the Leftovers

Just för tillfället har jag världens sämsta liv. Och med ”världen” menar jag då den överpriviligerade västvärlden där vi orkar gnälla om saker som sena bussar eller en för varm latte.
Men det finns faktiskt det som är värre än en överhettad kaffedryck, och det är att vara hemma sjuk.
I TVÅ JÄVLA VECKOR.

På Alla Hjärtans Dag i London drog jag ju på mig något virus-jävelskap, och jag ligger fortfarande här, i soffan, med korsordstidningar och färdigtittade serier, för matt för att kunna gå till jobbet. Det är förvisso jätteskönt att inte vara supersjuk med svår feber och rinnande näsa och konstant hosta längre, det är det, men det känns också lite fånigt att vara hemma för att man är ”trött”.
Nu råkar jag ha det så bra att jag slipper oroa mig för att min chef ska tro att jag bara är lat, vilket dels beror på att jag jobbar på provision (och därmed är man ju bara korkad om man stannar hemma längre än nödvändigt, och hon vet att jag inte är korkad), dels för att jag bara varit sjuk vid ett annat tillfälle sedan oktober 2013, och dels för att det jag tjänar nu kommer ligga till grund för min mammapenning.
Att söla nu skulle alltså kosta mer än det smakar för en löjligt lång tid framöver.

cykel-tratt

Cykel är också sjuk. Han har bråkat med en grannkatt (antar vi) och fått en rispa vid ögat, så det varar och är allmänt äckligt. För att han inte ska ”rengöra” det med sin smutsiga kattsaliv hela tiden måste vi tvinga på honom en tratt, och plötsligt går han som om han precis upptäckt hur man gör, med benen orimligt högt och med tratten släpandes i marken. Han jamar förtvivlat över att vi inte släpper ut honom eftersom han hatar att gå på lådan, och är allmänt ynklig.
Lite som jag.

cykel-tratt2

För övrigt går mitt nyårslöfte går åt skogen.
Jag tycker jag slänger minst lika mycket mat som innan, fast nu har jag monumentalt mycket sämre samvete över det. Det ökade slänget har lite att göra med att jag inte tar några risker nu när jag är gravid (jag gamblar inte med något som kanske är dåligt), men även att jag ofta är lite illamående, vilket gör mig oerhört känslig för vad jag är villig att äta. Vi gjorde t.ex. en jättegod fröpanerad torsk med min goda ärtpesto till, men redan nästa dag fick jag kväljningar bara jag tänkte på att äta det igen. Och sambon är dessvärre inte lika grym på att äta rester som jag (vanligen) är, så det stod i kylen tills det blev dåligt.

Ledsen smiley och hashtag fail etc.

Bättre gick det då när vi gjorde färska vietnamesiska vårrullar! Eftersom inget egentligen tillagas förutom nudlar och eventuellt tofun så behöver man inte förbereda mer än man vet att man kommer äta, och eftersom det dessutom är fräscht och nyttigt så har man inget emot att plockäta eventuella rester. Och skulle något bli över är det ju bara att stuva ner det i nästa sallad!

Sedan finns det faktiskt en positiv sak med att vara sjuk i en evighet, och det är att jag upptäckte en ny serie i min ofrivilliga soff-koma;

The Leftovers

Den handlar märkligt nog inte om mitt misslyckade nyårslöfte, eller mat överhuvudtaget, utan om en oförklarlig händelse i den lilla pittoreska staden Mapleton, och hur denna ställer invånarna mot varandra. Stämningen i serien påminner lite om True Detective, vilket borde vara tillräckligt för att övertyga vemsomhelst som besitter kombon en bra hjärna och bra smak att se den, men om det inte räcker så kan man känna till att den även innehåller övernaturliga element utan att för den sakens skull bli tramsig. Ett avsnitt kändes som Mulholland Drive, med den väsentliga skillnaden att jag fattade avsnittet, vilket är mer än jag kan säga om filmen.

Den finns på HBO Nordic om ni råkar ha det, annars har ni säkert andra idéer på hur man kan få tag på den. Men hursomhelst; SE DEN.

Första gången på MVC + boktips

Igår var vi alltså hos MVC för första gången.
Det är ju såklart väldigt spännande att få gå till någon slags hälsomottagning med anledningen att man är gravid, det hjälper skallen att fatta lite grann.
Sambon såg också fram emot mötet mycket, han var glad och tyckte det skulle bli roligt och lite spännande.

Det började rätt dåligt. Vi kom till mottagningen ganska exakt 15:00 som var vår tid, men när man klev in fick man använda sin intuition gällande vad man skulle göra. Det fanns kölappar, men vi hade ju bokat tid? Ingen skylt om var receptionen kunde finnas. Rakt fram fanns bara en soffa och så fortsatte lokalen till höger och vänster. Vi kikade lite för att se om vi kunde hitta några skyltar som hintade om var man skulle ta vägen, men det fanns inte, och ingen personal heller. Till slut förbarmade sig en kvinna i soffan över oss och pekade in mot ett rum och sa ”receptionen är där”.
Därinne stod en kvinna böjd över ett skrivbord och talade i telefon, och henne ville man ju inte störa, så man stod lite tafatt mitt i gången och försökte bedöma om det fanns plats för oss i soffan, men det gjorde det inte, och inga andra sittplatser heller, så där stod vi. Som ett par idioter.
Till slut kom en sköterska fram och frågade om jag var Lisa, men det var jag ju inte, utan det var den vänliga själen i soffan som hette så. Men när de reste sig fick vi i alla fall någonstans att sitta.

Kvart över tre kom vår barnmorska ut, sa något på danska om att hon var lite sen men att vi kunde gå ner till rummet längst ner så skulle hon bara ordna något ohörbart.
Det gjorde vi, och någon minut senare kom hon och hälsade ordentligt.
Hon skulle bara starta om datorn, sa hon, och så reste hon sig jäktad upp och hämtade lite broschyrer och sånt som vi kunde få så länge. Sedan tittade hon i ett papper och sa mitt namn lite prövande. Jag bekräftade att hon hade rätt personer framför sig.

”Har ni varit gravida innan?” Nej, första gången.
Här kan jag medge att jag räknade med något slags ‘grattis!’, ‘vad kul!’ eller något i den stilen, men hon höll sitt pokerfejs, som mest bestod av ett stressat leende.
Hon frågade om vi hade haft problem att bli gravida och vi medgav att vi hade slutat ha oskyddat sex för nästan två år sedan, och sedan vänt oss till RMC, men inte heller nu orkade hon säga något gratulerande. Det kan hända att jag är överdrivet krävande på den här punkten då jag jobbar med kundservice och därmed har högre krav på service när jag själv är kund/patient, men helt bort-charmad blev man i alla fall inte av den här danska barnmorskan.

Sedan malde hon på som om hon var sen till tåget. Ur mundiarrén kom all information som vi skulle hinna med, ibland lite svår att förstå pga hennes danska, och när hon gav mig klamydia-hemtestet och supersnabbt förklarade hur man skulle göra kändes det närmast som en parodi. Hade jag aldrig tidigare i mitt liv tagit ett hade jag nog inte hängt med, men nu kände jag lyckligtvis igen proceduren så hennes speedade genomgång tjänade mest som en refresher.

So far, dock, i ett tillfälligt hysteriskt optimistiskt sinnelag, hade jag kunnat vara förlåtande och helt enkelt se henne som väldigt, väldigt effektiv. Kanske inte bästa egenskapen för en barnmorska, men ändå.
Men det som inte gick att komma över var att för varje sak hon berättade så vände hon sig bara till mig. Det handlade bara om vad JAG skulle göra, vad JAG skulle tänka på, hur många gånger hon och JAG skulle träffas, medan min sambo satt bredvid som en överbliven rekvisita. Hon tittade knappt på honom, än mindre involverade honom. Jag ville säga ”du, det här är liksom killen vars sperma fastnade i mitt ägg, och han kommer bli världens bästa pappa, så du får gärna tala till oss båda”, men jag litar inte riktigt på mig själv med alla dessa hormoner. Jag menar, jag grät till SVT’s program om Laleh i morse.
Så jag höll flabben.

Men när vi var färdiga hade hon tilltalat honom tre gånger, och nog bevärdigat honom med lika många blickar, och jag såg på honom att han var mycket mindre glad än innan mötet. I hissen därifrån avslöjade han att vi kände precis samma sak om mötet, och vi bestämde att vi skulle be att få byta barnmorska.

Ett Barn Blir Till

Men nog om tråkigheter!
Jag köpte boken ”Ett Barn Blir Till” av Lennart Nilsson för ett par dagar sedan.
Det kändes inte mer än rätt när min blogg heter som den heter från just den boken.
För mig har den nostalgiskt värde, då vi hade den hemma när jag växte upp, men jag rekommenderar den till alla som är i begynnande graviditet, för det är väldigt vackra foton som skapar mycket mer känsla än de tecknade bilder på planscherna hos MVC.
Med svart bakgrund och fina färger ser det riktigt mysigt ut för embryot/fostret där hen ligger och gottar sig i våra magar.

Idag bjuder jag även på ett recept på en riktigt göttig ärtpesto, och en god hemmagjord granola. Jag gjorde dundertabben att blanda i russinen direkt i müslin, gör inte den missen är ni snälla. Ni får isåfall antingen en riktigt äcklig granola, eller världens petigaste jobb med att pilla ut skiten ur müslin. Så lägg i russinen EFTERÅT om ni inte älskar att äta kol.

 

Nyårslöfte: att bli gravid och sluta slänga mat

OOOOOOOOOKEEEEEEEEJ.

Utan att ha några som helst belägg för det, utan att ha tagit några tester (för tidigt för det), så känns det som om jag är gravid. Mind you, jag har aldrig varit gravid så jag kan ju freebase’a lite gällande hur det potentiellt känns för just mig att vara på tjocken.

För att förstärka känslan känner jag efter lite extra på allt, det blir roligare så.
Oj, vad jag är törstig nuförtiden! Sveper glas efter glas som om det vore bumbibärssaft och jag hette typ Gramse eller Bibbi. Snabbt till datorn och googla ”gravid törstig”.
Upp kommer 1177.se som informerar om Graviditetsdiabetes, men jag skrollar vidare tills jag kommer till något som passar mig bättre, typ tidiga tecken på graviditet. Jippie!
Oj, vad jag har ont i brösten, och mycket tidigare än vanligt i cykeln! Mer ont än vanligt också. ”Gravid ont i brösten”-sökningen ger mig bl.a. en gammal goding för alla oss som försöker bli gravida, nämligen Familjeliv.se. Ofta känns det som en vuxenvariant av Flashback, men hej, alltid intressant att läsa om andra vanliga människors erfarenheter så det blir lite mindre generiskt än 1177.se som inte vågar säga varken bu eller bä.
Men hursomhelst var detta ett relativt vanligt tidigt graviditetstecken. Med andra ord; jippie!

Sen är det ju det här med min rumänska vän som jag går förbi på väg till och från jobbet. Hon sitter och tar emot allmosor utanför tågstationen, och jag stannar alltid och hälsar på henne och kramar om henne.
Senast jag träffade henne pratade hon rumänska med mig som vanligt (eller mest TILL mig då jag inte talar språket i fråga), och där haffar man ju bara ett ord här och där, typ ”principessa” och lite ströord för ”tack”, ”ängel” etc. Men sen lade hon handen på min mage och sa något i stil med ”romani baby”. Jag talar ju som sagt inte ett ord romani så jag har såklart aldrig försökt förklara våra försök att blir gravida för henne. Därmed är det lite konstigt att hon sa så.
Å andra sidan är det ännu konstigare att hon skulle vara synsk och veta att jag är gravid innan vi själva vet det. Men den där företeelsen är ännu ett halmstrå som jag glupskt griper efter. Romani baby, jippie!

Ikväll är det överraskningsmiddag då en vän till mig nyligen fyllt år, och efter moget överläggande med sambon kom vi fram till att jag inte ska dricka. Eftersom jag såklart är GRAVID (jippie!).
Överläggandet bestod mest av att vi hittade ett inlägg i Läkartidningen där man mer eller mindre avråder kvinnor från att dricka om de tror att de skulle kunna vara gravida, då nya rön tydligen indikerar att även måttligt alkoholintag de allra första veckorna kan vara väldigt skadligt.
Och jag kan ju inte gå runt och ropa jippie! över rumänska damers utrikiska pladdrande och samtidigt göra potentiell skada på mitt potentiella foster, så en vit middag blir det.

Men som vanligt kan jag ju inte tjata på ett helt inlägg om bara mina äggledare och deras eventuella succé, så jag ska även be att få berätta om något så spännande som mina nyårslöften:
Det första är såklart att bli gravid, och även om det är lite svårt att lova att man ska hålla det, eftersom det inte är helt upp till min goda vilja, så har väl en ordentlig deadline aldrig skadat.
Men den andra kan jag definitivt styra över, och det är ett löfte som jag har valt att kalla:

”Sluta Kasta Mat Din Bortskämda Lata Västerlänning”

Ingen mat får kastas i hemmet längre, ingen alls! Man får helt enkelt se till att brödet inte hinner mögla, eller mjölken hinner surna, eller salladen hinner bli vissen. Det kräver viss planering, men det är faktiskt rätt kul.
Bröd är väl kanske något av det svåraste att inte slarva med, då det ju har ändar som är trista, men Fattiga Riddare tar hand om torra bitar, av brödskalkarna kan man skära upp krutongstora bitar och frysa in, grillade mackor tar hand om osaftigt bröd (men även gammal spenat och ostbitar och någon överbliven tomat, eller så kan man hutta i spenatbladen i en smoothie för att även bli av med överbliven yoghurt/juice/etc).
Funkar inget redan existerande recept får man ju glädjen av att uppfinna nya rätter, vilket gör att man varierar sin kost mer. Detta föreställer jag mig iaf, vi är ju bara på dag 10 av det här, så jag ska kanske inte ropa hej innan jag ens fått syn på bäcka-jäveln.

bli gravidUtöver detta har jag även kommit igång med surdegsbakandet, vilket glädjer mig löjligt mycket (och bidrar till att jag än så länge blivit bäst på att ta hand om just bröd, då det är något av en lyxig överskottsvara hemma just nu.)
Det är riktigt coolt att baka sitt egna surdegsbröd, no joke. Desto coolare [läs: enklare] blir det med en hushållsassistent, och för att försöka sluta vara en materialistisk märkes-tönt så köpte jag en som jag förvisso tyckte var fin att titta på, men som definitivt inte var av ett fräsigt märke. Däremot hade den alla rätt vad gällde funktionalitet, storlek på bunken och styrka i motorn. Och den kostade 1000 spänn, istället för KitchenAid som ligger runt 3500 kr som billigast med en rätt klen motor.
Andersson heter den, och även om det är lite tidigt att säga hur bra den är efter bara några få användningstillfällen, så har jag åtminstone inget att klaga på (än). Den låter såklart lite när man kör den, men jag kan inte avgöra om det är mer eller mindre än andra, och det är ju så få minuter så det kan kvitta. Att den är snygg är en smaksak, men att den är enkel att rengöra är ett faktum.

bli gravid 2Första baket blev skit, precis som alla tidigare utan assistent, men försök två lyckades bättre, och jag fick ett gott, saftigt bröd med vackra håligheter i sig. Det är ren och skär glädje att lyckas med sitt surdegsbak, kanske för att det känns som om man håller på i flera dagar med projektet, och då blir det ju riktigt jävla surt om man misslyckas. Men det blir också proportioneligt kul när det går vägen!

 

Jag provade även ett recept på brownie som man bakar påbli gravid 2 svarta bönor, dadlar och kokosolja, och det kan jag varmt rekommendera! Ät gärna den här brownien med lite sötad/osötad gräddfil eller turkisk yoghurt, då bakverket i sig är så mäktig att man nästan storknar. Grädde blev lite för mycket av det goda, tyckte jag, men det friska i gräddfilen kompletterade perfekt.

Ja ni förstår, det här är bloggen som har allt. Utöver inblicken i mina innersta graviditetsönskningar ger jag er även recension på hushållsassistent, surdegsbaks-inspiration och recept-tips. Ja herregud.

Håll alla era söta små tummar för att jag plussar den här gången, alright?
Det är faktiskt min tur nu.